Aftonbladet – 29 december 1852, sida 1

i De med snällposten ankomne tidningar medIföra underrättelser från Hamburg, Berlin och I Stettin af den 20 December, från Briässel af den 19 och från Paris af den 18, samt från Köpenhamn af den 23 på morgonen. FRANXBIKE. Moniteuren för den 15 dennes innehåller flera dekreter med anoraningar i afseende på den inre förvaltningen. Genom ett sådant reorganiseras inrikesministerens central-förvaltning. Genom afskaffande af åtskilliga tjenster, bland andra generalsekreterareembetet, skall möjlighet beredas till en bättre aflöning för de lägre chargerna. Ett annat dekret utnämner en finanskommission, som har att årligen dea 31 Dec. företaga en fullständig verifikatior af räkenIskapsförningen, vid alla finansminsterens afdelningar. Kommissionen består af nio medlemmar under Hr Gouins presidium. Vidare omförmäler Moniteuren Konsultatifkommissionens fördelning i trenne sektioner, af hvilka den första har att pröfva inrikes-, justitieoch cultusministerernas angelägenheter, den andra frågor som röra arbetsoch handelsministererna, och den tredje de till finans-, krigsoch marinministererna hörande angelägenheter. Dessa sektioner utse sjelfva sina presidenter. Ett dekret af den 17:de bekräftar t. f. generalguvernörens i Algier åtgärd att försätta denna koloni i belägringstillstånd. — Ett annat dekret af samma dag förklarir departementet Jura i belägringstillstånd. Genom ett inrikesministerns cikulär bemyndigas prefekterna, att utan vid:re omständigheter och utan iaktagande af hitills derför föreskrifna formaliteter förvisa alla fämlingar, hvi!kas närvaro synes dem i politiskt hänseende innebära någon fara. De hafva endast att underrätta ministern om de af dem vidtagna åtgärder. Till utförandet af proskriptions dekretets föreskrifter ora transporterande till Cayenne och Lambessa (Algerien) träffas anstalter. Marin-ministern har för detta ändamål anbefallt flera skepps utrustande, bland annat ångfregatterna Mogadors och Christopher Columbs, på hvilka inom loppet af 14 till 20 dagar mer än 2000 personer skola transporteras. De inom första militärdivisionen nedsatte tvänne krigsrätterne äro i full verksamhet och man väntar att domarnes afkunnande öfver de i insurrektionen delaktiga fångarne oförtöfvadt skall börja. En tidning, Journal de Rouen, förmiäler att de 5 generaler, som af Louis Napoleon blifvit utsedde till verkställare af hans s. k. politiska testamente, äro: Magnan, Vaillant, Baraguay-dHilliers, Carrelet och Stt. Arnaud. Om man får tro Journ. des Debats, så är uppresningen nu fullkomligt undlertryckt i alla departementer. Moniteuren meddelar kommenderande gencra!ensi Vauclusseoch Vardepartementerna rapport, enligt hvillken några strider förefallit, hvilka kostat myccket blod. I närheten af Aupes kämpades dem 10 mot 3000 insurgenter, af hvilka 80 till 0 stupade, de öfriga skingrades och de af dlem såsom gisslan bortförde fångar befriades. I afseende på de opinioner, som komma att vid omröstningen den 20 och 21 giöra sig gällande, förmäles ryktesvis, att man väntar en oppositionel hållning synnerligast firän mittelFrankrikes departementer, från två eller tre departementer i vestern, särdeles Fimistere, der det legitmistiska partiet icke tros komma att hörsamma den från Paris gifna löjsen, samt från sjelfva Paris, synnerligast fråm polyteckniska skolans elever, mot hvilka i Eiysee stor förbittring är rådande och till och med fråga lärer vara å bane att fråntaga dem deras uniform, hvilken till en betydlig del bidragit till deras stora inflytande vid upploppemn. Biskoparne af Chaions och Amwras hafva, efter erkebiskopens af Chartres exempel, uppmanat de trogna i sina stift att röstta för Louis Napoleon. Man förmodar, och icke utan sannolikhet, ått Louis Napoleon valt den 20 December för omröstningen, emedan arbetarne på denna dag, en lördag, och heit nära jul, ej skola hafva tid att begifva sig till vallokalerna för att afgifva sitt nej. Ryktesvis omtalas att regeringen har för afsigt att utfärda ett dekret, som upphäfver bestämmelserna i provisoriska regeringens dekret afseende på adelstiteln. Constitutionnel innehåller en, hela 6 spalter lång, redogörelse för de hemliga sälskaperna och deras aThun und Treibens, hvilken tidningen sjelf resumerar på följande sätt: 1) En sicr del sf Frankrike, nästan hela landet, var betäckt med ett nät af hemliga sällskaper, hvilsa till en del höllo sig dolda, till en de! utgäfve si för välgörenhets-sällskaper. 2) Dessa sällskaper voro sinsemellan förbrödrade, eller stodo i förbindelse med hvarandra genom hemliga ageuter, som genomforo landet i alla riktningar för att öfverbringa instruktioner och meddelanden samt öfverallt bibehälla enhet i äsigter samt en beständig spänning. Det inbördes sambandlet bestod uti genkänningstecken, sigiller, edgäng, invigningsformjer och gemensam lösen. 3) De hemliga sällskaperna stodo under ledning af central-komitcer i Paris, Lyon och London, samt hade förbindelser med de politiska flyktingarne i Schweitz. 4) Den stridbara demokratien var i ssällskapernas ;ektiorer ordnad till batalj samt försedd med vapen ch ammunition, för att trygga planernas framgäng. Vid en årligen återkommande bankett för cejserliga gardets officerare, hvilkem för når lagar sedan firades samt bevistades blend an Ira af generalerna Petit, Schrammi, Magnan, tentil, Lafontaine, Montmarie, Herbillon och Chatry Lafosse, utbragte marskalk. Exelman jsarens och presidentens skål samt slöt med ittyckande af den önskan, att ,om, såsom vi öra hoppas, Gud fortfarande skyddar Frankike, målte han låta det under många år förlifea under prinsen-presidentens reyering. Icke mindre intressant ön iakuagandet af itvecklingen af de politiska förhållamderna och artiernas gruppering under den sakernas nia rdning som Inträdt efter statsstreckets uiföande, är att iakttaga den ställning som intaes af och det öde som drabbar dle persongheter, på hvilka man varit van att under n lång följd af år fästa sin blick såsom vid et utmärktaste Frankrike egt af talanger, af tatamen af krigara TJ da sadaunsta Jossan a 3 (ee