RICHARD KEEMPENFELT. I fredagsbladet omnämudes en svensk trofö, som blifvit upptagen vid Spithead, med det der sjunkna engelska linieskeppet Rofal Georges. Det sjunkna skeppets ehef var engelska amiralen Richard Kempenfelt, son till öfrerstelöjtnanten Kempinfelt, som sjenade under Carl XII, men före åenne konungs död ingick i engelsk tjenst, der han vann stort anseende och blifvit, säsom medlem af den åå ramnSvniga Spectators Club under n : , berömd för sin förträffiga karatt c N amiral Gyllepgranats allmänna sjökrigshistoria lemnas en skildring af sonen Richerd, som född 1712 redan i tidiga är ingick i engelska flottans tjenst, 1757 blef postkåpten och 1781 amiral af blå flaggan. Tidaingen Najaden har derutur meddelat följande upplysningar om den utmärkte sjömannen och lans öde: Amiral Richard Kempenfelt hade på ett lysande sätt utmärkt sig under flera sjöbataljer. 1758, 59, 0, 61 och 62 delicg ban säsom skoppschef i amiralerne Pocoehs, 8tevens och Chornisehs bataljer med franska flottan i Ostindien, samt i eröfringen af Penlichery och Maniila, och blef af alla dessa sina ehefer på det högsta lofordad och berömd. 1770 var han chef på skeppet Buckingham under expedition ill Falklandsöarne, om hvilka Logland och Spanien ägo i strid. Sedermera gnes han dock icke hafra rarit använd förr än 1779, då ban var flagg-kapten oå Vietory samt da påfötjande ären utmärkte sig i samma egenskap i flera olika eskadrar. På hösten 1781 hissade Kempenfelt sin flagg på skeppet Vic:ory såsom den 3:e i befilet öfrer der stora kanalfiottan, cch uppdrogs sedermera befalet 3fver 42 linieskepp för att uppfinga franska Vestoch Ostindiska konvojerne på deras utgående. Men som ien fiendtliga flottan, då den uppbanns, visade sig sida öfverlägsen, var det endast genom Kempeutel tora erfarenhet, sjömanskap och dje fet, som icke sllenast hans egen eskader kunde undgå att blifva ifskuren och tagen, utan ham sjelf ieke desto mindre göra 20 priser blasd konvojen, hvarigenom seder: