Aftonbladet – 24 december 1851, sida 1

Fången uti sina egna nät försökte den af. indsjuke byggmästaren att få arbetet på hvalfvet deladt emellan : Michael Angelo och Rayhael, hans egen nevö. Men Julius II kunde cke öfvertalas dertill, utan befallde Bramante ned stränghet att genast anskaffa till ställningens. uppförande nödiga bräder och tågverk. Michael Angelo hade med raseriet i hjertat stängt sig inne, utan att vilja emottaga någon. Då allt var i ordning visade den otåliga aristen sina ritningar och öfverlemnade-åt en af sina bittraste fiender, Juliano de San Gallo att värdera arbetet. Men hatet och afunden kände denna gång ett slags blygsel och San Ga!lo föreslog en summa af femtontusen dukater, hvarefter kontraktet genast blef afslutadt. Derpå begaf sig Michael Angelo till Sixtinska kapellet, der han i påfvens närvaro med förolämpande stolthet och ironi för första gängen tilltalade Bramante. Huru ämnar ni bära er åt för att uppföra den ställning, jag behöfver?. Den skall blifva uppförd enligt konstens reglors, svarade Bramante, med icke mindre stolthet. Det vill säga. .. Det vill säga, min herre, efter ni tycks sakna kännedom om de första reglorna uti den konst ni omfattat, att jag skall låta anbringa hål i hvalfvet hvari linor hörande till ett vindspel skola fästas, och att den rörliga ställning hvarpå ni skall arbeta komme: att upphissas med tillhjelp af detta vindspel. Förträffligt, mäster Bramante, men tillå mig blott att få göra er en enkel fråga.s xGerna , .. Huru skall ni, sedan mina målningar blifvit färdiga, kunna igenfylla dessa hål?a sMan skall nog hitta på råd., svarade Bramante vresigt. 4