Aftonbladet – 24 december 1851, sida 1

najestätisk och imponerande. Efter er önkan håller den uti venstra handen en blotad värja.n sLåtom oss nu tala om våra stora förslaser; jag hoppas att du åt min tjenst egnar. rela din tid.v Jag afvaktar ers helighets befallning. Nya yttringar af vänskap och välvilja. I Päfven stiger derpå upp och stödd emot. in favorit-konstnärs arm skyndar att visa! wonom allt hvad som blifvit gjordt under hans: rånvaro: San Gallos byggnader, Bramantes rbeten och Raphaöls al frescomålningar.. Michaöl Angelo, alltid rättvis, till och med ;mot sina fiender, uttömde sig uti loford öf-) ver dessa arbeten. De gingo öfver platsen utanför Sanct Petters kyrkan, der de ofantiga marmorbloeken från Carrara tycktes likasom bönfallande vänta på den store bildhugsarens mejsel. l Slutligen efter att i alla riktningar hafva: nomvandrat kyrkan, trädgårdarna och past, inträdde Julius II och Michaöl Angelo! i Sixtinska kapellet. Jagen led till sitt slut och skymningen började att intrid Påfven stannade uti midten ef detta vidträckta kapell och upplyftande sin hand .mot hvalfvet, lät han som den naturligaste; sak i verlden undfalla sig dessa få ord: I Sedan min onkels död har nästan ingening blifvit gjordt till förskönande af detta vackra monument. Jag vill att efterverlden skall söga: Julius IL har fullbordat, hvad Sixtus IV börjat. Jag har bestämt dig till detta arbete. Du skall på en gång vara bildhuggare och målare. Detta ofantliga hvalf skall tf dig prydas med al frecosmålningar och or1 smenter tillika med oräkneliga figurer. Man I ar hittills endast fitt göra bekantskan med Ott svälle från en enda sida jeg vill att verlcen, då den beundrar takniålningarna uti da.