Aftonbladet – 20 december 1851, sida 2

SICT CER UYyRaDdE paAlnerikas, berömda mönster; att landtbrukarne i norr oeh söder täfla om hvem som skall först kunna med nordamerikanska skördmachiner afmeja sina sädesfält nästa är, — och att The Institution of Civil Evgineers hållit det ena möte ef:er det andra (det första den 25 sistlidne November för att initiera sig i vridkammargevärens mysterie och framföralit i den största hemligheten: att med ytterlig mathematisk neggranphet förena så ring: pris på dylika gevär — och på skjutgevär i allmänhet — som verldsexpositionen ädcgalagt. Pete ska ipgeniörsamfundet har vid denna fo yckats vinna sina upplysningar ur första hand fiigen af vridkammargevärens uppfinnare sjelf, öfverste Samuel Colt, som i Förenta Staterna äger et stort faktori, hvarifrån han förser sina medborgare Jmesl ypperliga skjutgevär af alla slag. De vapen, hvarmed nordamerikanska skarpskyttarne hufvudsakigen eröfrade Nya Mexico oeh Californien, likason jde, hvarmed de på den sednare tiden hållit Comancherna från sina gränsor, utgingo till det mesta frär Colts faktori, der de frambringas hundradetals on dagen, oeh till största delen af qvingor och barn. För de två andra nordamerikanska sekular uppfinningarne — snabbseglarne och skördmachi nerna — är förut i Aftonbladet redogjordt, så vid: det kunnat ske utan ritningar; det äterstär att äfver omnämna rridkammargevären nägot närmare. Vianse af vigt att på uppgifterna härem fästa särskild uppmärksamhet, icke blott hos Sveriges gevärstillverkare, utan hos hvar och en sann fosterlandsvän, som begriper huru myeket fädernejordsns trygghet beror af lätt tillgång på goda skjutgerär till billigt pris. I den skriftliga och med ritningar förtydligade uppsats, som öfverste Colt meddelat The Institution of Civil-Engineers, börjar han med det medgifvandet, att tankan på gevär som kunna kringvridas för ati med samma syftning lossa flera skott, icke är ny. flan har sett sädana gevär i åtskilliga rustkamrar. Vapensamlingarne i Londens Tower, i The United Ser vice Museum, i Warwiek Castle, i Musee d Artillerie och Iötel Cluny i Paris, likasom en del af de gamle österländska vapen, som lord William Bentinck hemfört ifrån Ostindien, upplysa om ganska tidigt gjorde försök med skjutgevär, som skulle tillåta flera skott: afiossande efter hvarandra utan ny laddning för hvarje nytt skott. Ilan har bifogat ritningar på desse äldre. gevär, säväl som på nyare — ända från den: som voro ämnade att tändas med lunta, samt vidare med bjullås och flintläs — till de nyaste med slagsrutslås, Bland luntgevären voro redan ätskillige för ätta skett; krutkammarens ovanliga längd jemte pipans tunnhet i godset röja krutets svaghet på der tiden. Nägra bland hjullåsgevären hade eckså ätt: samrar, ämnade, Lkasom de äldre, att kringvridas för hand. Ett deribland, från sjuttonde århundradet, har fänghälet midt bakom laddningen, häri liknande de preussiska tändnålsgevären, hvilka under den sednaste tyska revolutionen blifvit så beryktade. Upp: inningen af fiintlås har föranledt de ihärdigaste 1fösöken, men alla misslyckade. Det största hindret va svärigbeten att förebygga eldens spridning från der serksamma krutkammaren till de andra. På en i United Serviee Museum befintlig malmpistol från Car II:s tid träffas det första försöket att genom geväret: egen mekanism ästadkomma kamrarnes krivgvridning : anstalten är siunrik, men alltför invecklad. Sedan författaren uppräknat ätskilliga nyare vridkammargerär, som bättre motsvara sitt ändamål. shuru icke fullständigt, — i synnerhet med hänseend. vill enkelhet oeh derigenom betingad möjlighet af bil ligare pris, — emnämner han anledniogen till sinz ogna försök, nemligen behofvet af dylika försvarsvapen i ett land, der en stor del af invänarre äro ut satta för anfall af vildar, ofta till en vädlig öfver ägsenhet i antal, och hvilkas egna stridssätt endas san motstäs genom hastigt upprepad skjutning. Mec fvertygelse cm behofyet, men utan kunskap om sin: regämgares bemödsnden, gjorde ban en mängd för k, ingan han slutligen stadnade vid den konstruksom han numera följer, Sättet atti stort frambricga dylika gevär blef före mal för vya uppfinningar, och det är ät beskrifoin sen Ofrer dessa, som öfverste Colts uppsats egentli är egnad. Vi kunna tyvärr icke här meddel: tivt af denna beskrifning, hvilken ännu befinser sig under det efvannämnda engelska samfundei: zranskning; men för dem af vära landsmän, som öna sig en fullständig kännedom om innehållet, är tU nog att veta hvar beskrifningen och ritningarnt cfipnas, nämligen då vi tillägga att fiera svenska: :ro ledamöter af samfundet. Sannolikt skulle mu unna med framgång vända sig till en bland dessa, sivilipgeniören Holm, bosatt i London, sjelf en ut .nårkt mekanist och ritare, och sedan verldsexpositionen bekant för vara kristallpalstset besökande landsän, genom sin beredvilligbet att, utan afseende pi 1 och kostnad, bistå dewi med upplysningar. Ivad vi här kunna vidare meddela i avledning atjl( fverste Colts uppgifter, mäste hufvudsakligen in-. kränkas till en jemförelse mellan tillverkningsvilkoen vid gevärsfaktorierna i den gamla verlden och ?7 vid bans etablissement i den uya. 1 I England,säväl som i det öfriga Europa, förfär-ligas skjutgevär till stor del genom handarbete, — ii ller ätminstene med ett belopp af handarbete, son )r ir i betydligt förhållande till masbinarbetet. I Colt: Ia skteri deremot smidas, riktas, borras, refilas, hyflas, a oleras, graveras gevären och förses med steckar, lås lir ch beslag, medelst machineri, till så stort omfång, 1 tt endast 10 proeent af värdet uppkomma frän handTbete — egentligen bestående i dep slutliga hopfogra ingen och putsningen; hvaremot 90 present framringas genom sjelfverkande machiner, under tillsyr I: f qvinrer oeh barn, hvilkas biträde härvid represenE rar 10 proeent; sä att 80 procent, eller , i all: !., ll återstå såsom uteslutande maehivarbete. Ehurv n vacbinsrist, skådadt i sin belhet, kan tyckas inveek-! HH udt, på samma vis sem en spinnmacehin eller ev j-.; rachinväfstel förefaller kenstig vid första anblicken, är ler då man ser alla delarne på en gång i verksam g, et så är likväl hvar detalj ganska enkel, och til Pss arbete så ofelbart, att för dem fulländarde hanok om ieke äterstär annat äm att till ett helt hepfoga I 1. ; frambragta delarme, hvilkas likformighet, hvart at sg för sig, är sädam, att man kan utan Afventyr Ihr ga ur kögen hvilkem del sem helst, emadan der Ja ssar lika noggrannt i det inbördes läge, sem der Enmad att intaga bland de öfriga. På sin höjd sir n stondam behöfvas att här eller der utplåna er ol 2eg eller så kallad grad., som någon skarpare nt möjligen fått under machinbebandlingen, Denna Bä formighet kos samma slags gevärsdelar var ett kufWilkor för gevärens oafbrutna brukbarket i ett glest yudt lärd af stor vidd, sådant som Förenta Staterna ch vi tillågga: sem Sverige) emedan jägaren eller dater sålunda kan förses med mångdubbelt förråd af givärsdelar, soi äro mest utsatiu för skador eller1, g, och sjelf omedslbart iståndsätte dem i dylike I 7 nten tillgång på någon verkstad i grannskapet. Författsren bade till Imtitution ef Civil Engineeras böt em lemnat färdiga gevär af flera slag, för ett större ; cr mindre antal skett. Alla vore sammansatta af gest enkla delar. JLåsen bestode blott af fem mayeken, inneslutez i ett låsfeder, som var utdt af att enda bleek; och pipan var så fast och sa förenad med det öfriga, att kontakten mellan e och de roterande kavsrarne på detsäkraste bemot eldens sprido ät sidan. Kammarl iudern vrider sig utan särskild åtgärd till ot nyttincr , hvar gång man spänner hanen. Vid halfspövn kan net eylindern fritt rörlig ät ett håll, för ny rit ogh knallhattspåsätining. Laddningen går anh fort; ladådstecken bildar en vid pipan fästad i press, som indrifver skottet sä likformigt och bar t, att ingen addving behöfs. Reftiorna b le n rätinigt vid pipans ena ända och sluta gängid den ardra. Kulorna äro dels eylindriska, om teekningar, insända från eniöfrerston Chslm Woolw r a att mediöra