Aftonbladet – 20 december 1851, sida 1

antla sin patrons valdsamneter meua Uyssmnde föregifvande. Vi beklaga, att utmmet för dagen icke tillåter oss att medla ett utdrag af Sv. T:s artikel, men förhålle oss läsarens uppmärksamhet för en auskning af densamma en annan dag, då anse de åsigter som deruti uttryckas, om äfven utgöra en: verklig öfvertygelse hos daktionen, vara en bland de på en gång est förvillande och mest vådliga läror som inas, samt dessutom förutsätta obekantskap ed verkliga tänkesättet hos majoriteten af anska folket. Litteratur. amilj-Bibliothek. Utgifvet af en förlagsförening, 5 häften. Gefle, Forsell 1831. ocken-Bibliothek. 5 häften. Stockholm, P. G. Berg 1851. Vi sammanställa tvenne arbeten, som båda, huru på olika sätt, äro ämnade att erbjuda n allvarligare och på allmänhetens sedliga ippfostran djupare inverkande läsning än nängden af de bokhandelsprodukter, hvilkas nmälanden denna tid af året vanligen uppaga tidningarnas litteraturafdelningar. Vi lädja oss öfver hvarje bemödande som gös es i denna riktning, och det är vår pligt, att: rkänna det. Det förstnämnda innehåller ett urval af små verättelser med ett starkt uttaladt asketiskt yfte, mest beräknade för barnoch den första ungdomsåldern. — De tyckas till största lelen vara öfversatta från tyskan, — såsom rela femte häftet, som upptages af Carl Stöers berättelser; — några äro äfven hemtade från engelskan. De äro alla egnade atti det unga hjertat inskärpa tron på en speciell försyn, som i de gömdaste enskildheter leder menniskornas öden för sina allvisa afsigter. Vi högakta den redliga afsigt, som diktar och framlägger sådana små skildringar, hvilka utan tvifvel verka välgörande på månget fromt och enkelt sinne, och åtminstone hafva den förtjensten att aldrig göra något ondt. Men det är derjemte vår öfvertygelse att de genom sin fromma entonighet afskräcka eller trötta mången läsare, som ej blott söker uppbyggelse utan på samma gång näring för tanken och mättnad för kunskapsbegäret. Det synes oss derföre vara önskligt om förläggaren kunde åstadkomma någen större omvexhng i arten af innehållet, t. ex. goda biografier, små naturhistoriska betraktelser, och — hvarför icke smärre rent religiösa uppsatser, med syftning att klarare och fullständigare bestämma sjelfva lärobegreppet: — någonting hvarpå hvarje vän af religiös odling synes oss böra finna det värdt att efter förmåga arbeta. Det är nemligen tydligt att bildningen eller törsten efter bildning sträfvar allt mer från inbillningens alster hän mot verklig, faktisk kunskap. Andra länder hafva erfarit det i högre mått än vi, England och Amerika isynnerhet, men äfven Frankrike och Tyskland. Man behöfver, för att erkänna det, blott ka sta en blick på dessa länders rika, populära litteraturer, och på deras mångfaldiga anstalIter till utbredande af vetenskaplig bildning hos lalla klasser. Äfven hos oss är behofvet vakJnadt, och vi se att dikten, i romaneller no lvellform, ej längre bereder full tillfredsställelse åt det allsidigt väckta kunskapsbegäret. IDet har flera gånger varit taladt om utgifvan det af någon stor periodisk skrift till folkläsning. Åtskilliga smärre samlingar, för hemmet, för ungdom, eller i allmänhet för personer som sakna underbyggnad, hafva redan börjat uträtta sitt goda. Bland det hittills i vår väg utan all fråga bäst lyckade vi sett tvcka vi ej att nämna: hr Bergs sockenbiblic thek, innefattande, såsom i anmälan säges, skildringar ur naturens, konstens och menniskolifvets områden, ämnade att bereda en nöjsam och lärorik läsning såväl för ungdom i vetgirighetens förstlingsår, som äfven för den mognare åldern, uti angenäm omvexling och hvila från det praktiska lifvets mödor och omsorger... Valet af artiklar i de fem häften som ligga framför oss tycks visa, att detta syfte ej skall blifva oupphunnet. Vi hafva i ,Ihela samlingen icke egentligen funnit något Jlatt utmönstra, ehuru naturligtvis ej alla ar; Itiklar hafva samma värde, men deremot många verkligt goda små uppsatser, såsom om VR -Ikroskopet, Teleskopet, Geologien o. d., till yrstörsta delen hemtade ur Chambers arbeten. Man kan väl anmärka, att dessa berömda folkskrifter ej alltid äro nog grundliga eller de -Ideri innehållna uppgifterna fullt pålitliga i ve.tenskapligt afseende. Men ingen har vil i 1-något tidehvarf gjort mer än Chambers för spridande af odling till alla medborgareklastlser. Äfven andra utländska arbeten hafva alblifvit anlitade. Ur svenska källor har blott sn Inågon liten småsak då och då blifvit meddeor lad, som det synes mest för att fylla rummets raDet vore önskligt att fosterländska ämnen, valsom kunde erbjuda större intresse, alltmer en kunde finna rum i samlingen. ;yFörläggaren förordar, att de bildningscirk; illar, som bildat sig i en och annan af v m städer, äfven torde finna motsvarighet på lann, Idet, och hoppas att hans bibliothek ej skall aIblifva utan nytta för sådana föreningar. Vi , ilhoppas så med, och uttrycka den lifliga önen skan, att dessa samfund måtte blifva allt talrikare, deras amda allt mera förädlad ech decak alltmera vänd ifrån den lösare esteättning, sor väl är en försköning Ip a ah om firelänare till