Aftonbladet – 20 december 1851, sida 1

edan i går nämnt, nu ytteriigare kommit detla p . k. proskriptionsdekretet, hvilket vi, för att .omplettera samlingen af dessa akter, här neddela : I franska folkets namn! På Inrikesministerns framställning, I betraktande deraf att Frankrike har behof af ugn, arbete och trygghet; att, redan sedan mängalär, r tillbaka, samhället är djupt oroadt och skakadt afl sad narkiska machinationer och insurrektionsförsök, här8 -örande från de hemliga sällskapernas medlemmar ch från för förbrytelser straffade personer, alltid fårliga att blifva öordningens verktyg; I betraktande deraf att denna klass, genom sin ständiga vana vid uppresningar mot lagaroe, icke enlast hotar det allmänna lugnet, ordningen och arbeet, utan äfven ger anledning till orättvisa anfall och j mitt ;cklagansvärda tillvitelser met den förständiga oehl)2g aglydiga arbetarebefolkningen i Paris oeh Lyon; Jag I betraktande deraf, ått den närvarande lagstift-)som ningen är otillräcklig oeh att det är nödvändigt att mig deri införa modifikationer, allt under bemödandet att skol förlika humanitetens pligter med den allmänna säkerterar republikens president: Ari. Hrarje under den högre polisens uppsigt ställd individ, som bryter sitt bann (frigifna förbrytare anvisas bestämda vistelseorter, som de ej utan polisens tillständ få lemna), kan transporteras tilljtas en straffkoleni, Cayenne eller Algier. Transportatiohal nen skall räcka i minst 5 och högst 10 är. Art. 2. Samma åtgärd är tillämplig på sädanal; individer, som gjort sig skyldiga till deltagande inågot hemligt sällskap. Art. 3. Försättandet under den högre polisens uppsigt skall för framtiden hafva till påföljd, att regeringen eger bestämma det ställe, der den dömde, sedan han utstått sitt straff, har att uppehålla sig.— Administrationen skall bestämma de formaliteter, som äro egnade att konstatera den dömdes oafbrutnavistande på den ort, dit han blifvit förvist. Art. 4. Att vistas i Paris och dess förstäder är förbjudet hvarje under den högre. polisens uppsigt ställd person. Art. 5. De i föregående artikel betecknade persocer skola tillbällas att lemna Paris och dess förstäder inom förloppet af tio dagar, räknade från detta dekrets promulgation, så framt ce icke af sdministrationen erhållit tillstånd att qvarstanna. —— — Art. 6. I händelse af förbrytelse mot bestämmelserna i art. 4, 5, kunna de brottslige försändas till en straffkoloni, Cayenne eller Algier. Art. 7. De på grund af detta dekret transporterade individer sKola underkastas arbete i straffkolonierna; de skola beröfras sina medborgerliga oeh po-s litiska rättigheter, samt blifva ställda under militärlagar och militärjurisdiktion. I händelse af afvikande, skola de dömas till fängelse, doek icke till längre tid än hvad som återstår af deras transportationstid. De äro underkastade militärdiseiplin och subordination mot sina chefer och de borgerliga eller militära myndigheterna under loppet af deras fängelsetid. i (Art. 8 och 9 innehålla föreskrifter med afseende på dekretets verkställande.) Gifvet Paris, i Elysbe nationale, efter ministerrådets hörande, den 8 December 1851. Louis Napoleon Bonaparte. Inrikesministern A. de Morny.s De fyra departementer, som genom dekret af den 10 Dec. blifvit försatta i belägringstillstånd äro: Gers, Var, Lot och Lot-etGaronne. I Underrättelserna från departementerna Var -loch Basses-Alpes låta fortfarande oroande. lÖfver tillståndet i det sednare meddelar Con,Istitutionnel följande: Hela departementet ; Basses-Alpes är i socialisternas våld. KuriIrerna äro arresterade och från topp till tå vi-Isiterade. Depescherna äro öppnade och de för offentliga myndigheter ämnade papper äro konfiskerade. Mer än 4000 insurgenter hafvalp besatt Digne, departementets hufvudort. 15001r till 2000 man från landtförsamlingarne äro ilr Sisteran. De hafva för afsigt att bemäktiga lsig det af 80 unga soldater bevakade citadellet. Man har nödgat municipalrådet i Sisteran alt nedlägga sitt embete; en, uteslu-t tande af socialister sammansatt, municipalkommission residerar i stadshuset. Underprefekten och alla myndigheterna i Sisteran efmna sig på citadellet. Alla insurgenterl, ; Järo beväpnade. I staden herskar det slags r-llugn, som är rådande i en stormad stad., in korrespondent till en belgisk tidning ytPltrar dock, att allmänna opinionen i Paris, synnerligast bland arbetarne, är, att de Elya seiska bladen öfverdrifva de våldsamheter som tillskrifvas de upproriske, men deremot dölja ilinsurrektionens verkliga styrka. g I Suze (departementet Sarthe), fem lieues från Mans stod den ferdna finansministern. Trouve-Chauvel i spetsen för uppresningen. Han uppmanade arbetarne vid ett dervarande —garfveri, 200 till antalet, till försvar af författningen och blef af de upproriske satt i spetsen för den nybildade regeringen. Seme! dermera har dock lugnet i Suze blifvit återmm. ställdt. Armåens omröstning öfver folkbeslutet a! e,lden 2 December har hittills lemnat följande nig resultat: inom landtarmeen, de röstandes ansiltaj 65.289; för antagandet 61,456, för förkastandet 3,749; 34 hafva afhållit sig från omröstningen; inom marinen (sjöfolk och sjösol— ledater): de röstandes antal 9,567; för antagandet 6,242; för förkastandet 2,154; från omröstningen hafva afhållit sig 171. e I Enligt Bulletin de Paris. förestår med det första statsrådets reorganisation och insättandet af ett högre råd af 5 generaler, som skola understödja statsöjverhufvudet i uppfyllandet af Iden konsm af Försynen uppdragne sändning. inBland sednast arresterade personer nämnas ges Goudchaux och Buchez. as Konsultatifkommissionen skulle den 13 för mt första gängen sammanträda. Det förljudes, att med fångarne i Ham komen, mer att förfaras på samma sätt som med Thiers. com Id. v. s att de skulle komma att föras öfve kan gränsen. Enligt gen. Magnans rapport skall armåer i striden i Paris hafva fått 27 man döda, bland hvilka en officer, och 184 sårade, bland hvilk: 17 officerare. I afseetd j eV me 5, i. 7 ——— RN nad större Parisertidningarne och deras , erfar man, att Siccle sCharivaris och ;Opinion Publique redan kafv: — lutkommit; men naturligtvis uton att inlåta si; T-li någon politisk diskussion. Pays, är de TE första tidning som försökt någon polemik. Aa arkölat bladets gerant, br Guerronniere synes det närma sig Elysge, men hr Guerron ec befinner sig naturligtvis i en genera — (ställning ech hans artikel är matt och förvi lyad. — sLa Presses bar ännu icke utkommi och Ufycr ingången till dess byrå skall ma Å 4 or : I kd sl Has tar vitn