Aftonbladet – 18 december 1851, sida 1

YPERGS vid Oxtorgei; i C.L LENERS, J2 8 KNorrlanösgat sntoret vid Myntterget, mot 8 8 rst. banko raden för fö EEE TREE TNA ETTER ER ENAS AES Korrespondens-ertikel. t Köpenhamn den 11 December. Stormarne på värt lilla politiska haf, som alltsedan ;sdagens sammanträdande varit i orolig rörelse, hafva terhand lagt sig, under det att de revolutionära bölna hota att slä tillsammans öfver det franska samNet. Tills vidare hafva vi här fullkomlig stiltje, a än mycket jäser under det skenbara lugnet, som 5 öst rörelsen. De ifrigaste riksdagsmännen hafva k nom interpellationer fatt sina hjertan nägot lättade, t 1 de än hafva mycket på samvetet, som de icke kunde f tt uttala, under det ministrarne sutto der styfva och ubbliga på sina taburetter, liksom fordom de romera senatorerna, dä den galliska soldaten ryckte dem f skägget. Folket har likaledes slagit sig till ro, belåtet med t dess representanter talat kraftigt och skarpt, kan-ll e också litet stolt öfver, att dess imponerande häll-l! ng tillsvidare hämmat vissa projekter om riksdagensiY plösning; och dä herr Sörensen fick underrättelse a de sednaste händelserna i Frankrike, gnuggadej! in sina händer i glädje öfver att statskupper ochl! trojerade författningar ännu icke kommit i fråga ir i landet, glömmande skriftens ord, att oingeni! inner gn hemsökelses tid. Med en viss trygghet intar folket nu resultatet af de mycket omtalade svåfvande förhandlingarne, för hvilkas skull förre inistern i Stockholm Bille lemnat sin post säsomi! rektör under utrikesministern, och icke begifvit sigj: 4 1 sin post i Berlin, utan på en tour omkring till de inskapligt sinnade hofven, hos hvilka han sannolikt; häller samma svar, som Lehmann erhöll 1848 uner en dylik mission, att Europas herrar hade helt nnat alt göra än att tänka på det ledsamma Slesig. Vi hafva sälunda all utsigt till att lärge få varstanna i det sväfvande fillständ, hvari regerin-i ens kortsynthet bragt oss. Nägonting har emedlertid skett: Professor Madvig, om bittills setat i statsrådet såsom en lefvande traition frän Marsdagarne och som den enda, om ocki svaga länk, som förenade regeringen med riksdaens nationella majoritet, har aftackat och lemnat in portfölj ät den öfverallt brukbare Etatsrädet Bang. Jenna utnämning af en man, hvars helstatssympåhier Gud oeh hvar man känner, utgör en iljustraon till regeringens uppfattning af de 45,000:s. beanta adress och utgör ett märkligt svar å interpelationerna på riksdagen, Sedan riksdagen fullgjort sitt i sanning vanskliga ärf att på en gäng stödja ministören och läta den 4 veta sin och folkets allvarliga vilja iafseende på ramtiden, har den i ordets fulla mering gätt öfver ill dagordningen, och bäda thingen sysselsätta sig, edan H. M. Konungen förlängt deras mandat utöfer den i grundlagen bestämda tiden af två mänaer, uteslutande med sin egentliga verksamhet, lagtiftningsarbetena. — Till en stor del äro dessa lagörslag att betrakta säsom oundgängliga följder af srundlagen och säsom sådana äro de antingen af cent lokal natur, eller utan principiell betydelse; men tskilliga af dem, som på sednaste tiden blitvit framaggda och behandlade förtjena att närmare omtalas. Jä t. ex. ett af finansministern framlagdt förslag, alt egeringen skall öfvertaga räntegarantien för förlänande af jernvägen. Detta förslag bar mött häftigt motstånd från Jyderne, som ständigt tro sig vara föryrättade i förhällande till de öfriga landsdelarne. Så vidt vi veta, kommer dock icke riksdagens majoritet att lägga regeringen nägot hinder i vägen för planens realisacdon. Ett annat lagförslag är den frän förra riksdagsssessionen äterupptagna inkomst-skattlagen (beräknad på 5 är, med 2 proc. afinkomst) hvilken utan tvifvel gär igenom i folkthinget med nägra modifikationer, hvaremot den i landsthinget torde stöta på större hinder. Inom pressen har på den sednaste tiden skett åtskilliga förändringar, i det konkurrensen här, säsom i mycket annat, beständigt stiger. Sedan den I November har Middagsposten, som var en fortsättning af de under kriget så bekanta Nyeste Postefterret ninger., utkommit i förstoradt format och under namp af Dagbladet. Bladet är till sin färg nationellt och mouerat-liberalt, och kan genom sitt ovanligt bil liga pris och den populära ton, i hvilken det är bället, komma att bilda en god motvigt mot Flyveposten. Denne bar också genast funnit, att nägot mäste göras, och från den 1 December utvidgat sitt format, så aft den utkommer två gänger öm dagen. Der omständigheten, att ett blad sädant som Flyvepo sten räknar de flesta (8000) prenumeranter af alla danska blad, mäste väcka förundran hos hvar och en, som icke närmare känner förhällandena. Mkåhände förstär man mig, om jag säger, att detta blad icke är en organ, utan ett begrepp, en kategori, hvars ut veckling det är på visst sätt intressant, om ocksä ickt glädjande att följa. Flyveposten utgör på en gång en medverkande orsak till och en följd af den de moralisation eller andliga slepphet, som kerrskar isi mänga af våra förhällanden, hvilken förnämligast ha sin grund i kriget och i den omständigheten, att nä stan alla bättre krafter under dessa är kastat sig p politiken, mänga utan nägon bestämd plan, oeh at all kritik i högre mening under de sednaste ären ick existerat. Under sädana tider är det helt naturligt att parasiterna tränga sig fram och då de sätta si på högsätet, gitter man icke stöta dem derifrön elle ocksä tänker man derpå först dä det är för sent. Inom den egentliga litteraturen är det temligen still och icke en gäng annalkandet af julmarknaden sy nes denna gång kunna bringa något lif i densamma De flesta skrifter, som utkomma, äro broschyrer, skol och barnböcker, och i den estetiska litteraturen räde fullkomlig stiltje. Orsaken härtill kan man sök deri, att de flesta af våra äldre författare numera aj slutat sin verksamhet och uppgjort sin räkning antir gen med lifvet eller med litteraturen. De yng krafterna ligga antingen i dvala, eller ock kunna d licke tränga fram; och i många af vära förhällande hafva på den sednaste tiden sä stora språng egtrun latt en direkt fortsittning af det gamla kan betrakt: I som en omöjlighet. Nya banor äro öfverallt svä! att bryta oeh isynnerbet hos oss, der alla. dimensi ner äro så små. — En intressant skrift utkommer dessa dagar, nemligen Karakteristik af M. A. Gol schmith, et Litteraturbillede at F. Dreyero, — san me författare, om förut skrifvit under psevdonymt IPeter Vandal, och som synes skola blifva represer tant för den nya skola, som, cm icke alla märkt Ilslä felt, skall bygga mindre på det gamlas ruiner, ? ;Ipå egen band. 6. Å FRANKRIKE, Medan det från många håll påstås, att de .höga domstolen (la haute cour) som visserl Igen var församlad men åtskildes på polispr .Ifektens uppmaning, icke fattat något beslu shar likväl, enligt en korrespondens från P ris af den 3 Dec., följande utslag af densamn