Aftonbladet – 16 december 1851, sida 2

11 SLITUSVUSSE BLT I SPEl9tlt MA MT RJr SM get. 1 Någonting serskildt märkligt är, att å det frågavarande cirkuläret ej finnes någon tryck-v ingsort. Det är I:kväl ej något vformulär., E ch således ej fritaget från skyldigheten attlt tsätta tryckningsort. Tål magistraten det, og tåla vi. Litteratur. raktisk Lärobok i flerstämmig Sång, innehållande förberedande lärogrunder samt Duetter, Trior och Qvartetter i progressiv följd. Af J. P. Cronhamn, sånglärare och ledamot i Kongl. Musikaliska akademien. Stockholm, 1851. Norstedt et Söner. Pris 1 rdr 24 sk. banko. Redan länge har sången, isynnerhet den lerstämmiga, funnit nitiska vänner, äfven bland le samhällsklasser, nvilkas ställning minst medifver artistiska sysselsättningar, samt vedervällt deras bemödanden genom beredandet af tt lika angenämt som bildande nöje. På ednare tiden har det ännu intressantare fewomenet visat sig, att man i nämnde sferer sått ett steg utöfver den eljest vanliga gehörsången och börjat sysselsätta sig med tonräffningens och taktens elementer, hvilka gewom en sjelfständigare och lättare uppfattning vf sångstyckena likaledes rikligen belöna den härpå använda mödan. Uti både den praktiska och teoretiska delen af saken har hr J. P. Cronhamn utvecklat en särdeles förtjenstull verksamhet: i det förra afseendet genom sina allmänt omtyckta militärsånger samt sina våstämmiga arrangementer; i det sednare i synnerhet genom den sångskola vi nu anmäla. Detta arbete har till syfte och plan mycket semensamt med den förträffliga Nordblomska sångskolan; dock skulle man mycket irra sig iti att anse det såsom ett försök att förbättra . sistnämnde lärobok eller göra densamma umhärlig. Den närvarande är (såsom författaren sitt företal sjelf yttrar) att betrakta såsom en fortsättning af Nordbloms första kurs, hvars studium den förutsätter, hvarföre ock läran om tonträffningsmetoden här icke upptagits. Nordbloms andra kurs är deremot beräknad för lärdomsskolorna, för kantors-examinander o. s. v., samt den tredje för solosången. Hr Cronhamns arbete är mera äm-l. nadt för dilettanter, som ej genom någon il bakgrunden hotande examen sporras till flit, och söker derföre att under så lätta och glada former som möjligt bibringa honom de vetenskapliga reglorna. Detta utesluter likväl ej nyttan af att låta bäda verken komplettera hvarandra, emedan hr C:s hvilar på Nordblomska principer och undervisningsmetodens enhet sälunda ej störes, men väl vinner i mångfald genom den individuellt olika ton, som förnämligast i öfningsstyckena hos båda bestämdt uttalar sig. Innan eleven emellertid kommer till öfningsstyckena i närvarande verk, måste han passera en förgård, hvari musikens förberedande lärogrunder finnas uppställda, visserligen kort och summariskt, men dock så fullständigt, som den strängaste hushållning med det inskränkta utrymmet medgaf det. Sålunda utrustad får han försöka sig på lätta tvåstämmiga öfningsstycken i åtskilliga durtonarter, med förberedande intervallöfningar inom hvarje styckets tonart, till dess de vanligaste durtonarterna blifvit genomgångna. Härefter öfvergår man småningom till praktiska kurser i taktläran, i utvikningar till slägttonarterna, i mollskalan m. m., som ständigt åtföljas af motsvarande, numera trestämmiga, öfningsstycken, och öfverallt bevittna en regelbunden, af erfarenheten pröfvad metod. Denna antager för öfrigt i nämnde kurser en form, som är författarens egen uppfinning och, oaktadt det äfventyrliga uti ideen, enligt vår tanka bör kallas lyckad: han har nemligen komponerat sångstycken, hvars text framställer en viss regel eller definition i taktläran eller något dylikt, under det musiken innebåller dess omedelbara praktiska tillämpning. Dessa stycken ega ieke dess mindre en sjelfständig och omvexlande musikalisk form samt äro merendels hållna uti en skämtsam styl, som för öfrigt varierar efter ämnets beskaffenhet: sålunda behandlas läran om punkterade åttondedelar i marschform, 0. 8. Vv. Detta sätt att bibringa eleven vissa lärobegrepp (naturligtvis efter de förberedande grundernas genomgående) måste, jemte lifvandet af hågen, tillika betydligen lätta deras praktiska uppfattning; och på samma gång denna ide hedrar kompositören, bör ock en icke ringa andel uti dess förverkligande tillerkännas textens författare, hr magister Feuk. — De öfriga (slutligen fyrstämmiga) sångstyckena äro väl ej serdeles nya till uppfinningen, men ega sångbar melodi, lätt men väl anlagd stämdisposition samt instruktiv användbarhet. Läroboken föregås af en anvisning till dess rätta begagnande, i hvilken förf. utvecklar sin metod, och hvartill ban fogat några behöfliga erinranden om andhemtningen och röstens vårdande. Priset är serdeles billigt och bör i sin mån bidraga till spridandet af detta i sin art onekligen förtjenstfulla arbete, —U— or sr Pn OL FJ 0 M AA m th gg mm FH HH ma mA GA mu R — Dybeckska Arfstvisten. Nytt bevis har förliden gårdag blifvit uti denna arfstvist till Kongl. Maj:t ingifvet, att sockerbruksidkaren Eric Dybeck jemväl den dagen, då de klandrade köpeafhandlingarne upprättades, icke haft medvetanäe af, eller reda på hvad han talat och handlat. Beskaffenheten af detta nya bevis, ifvensom anledningen dertill att detsamma först nuj ingifvits, iphemtas af efterföljande 2:ne handlingar, hvilka vi förmoda skola med stort intresse läsas af alla dem, som med sin uppmärksamhet följt denna märkvärdiga tvist.