Aftonbladet – 12 december 1851, sida 2

sjelfmant framträdde med sitt generösa anbud, som sälunda icke kunde hafva för ändamäl att bispringa med en af behofvet päkallad ädelmodig undsättning. Då hr Bing framlade sin önskan att få bidraga till kyrkans förskönande, biföll församlingen densamma med nöje och tacksamhet och på det desto större utrymme för utförandet af hr Bångs planer, mätte vinnas, har församlingen enligt hans önskan afstätt gamla sakristian m. m. och underkastat sig nödvändigheten att med icke ringa kostnad uppföra en annan 1 de:s ställe. BÄTTEGANGS. och POLISSAKER. Rådhbyrättens fjerde afdelning afkunnade sistl. tisdag uttag uti ett af pigan Moqvist emot sockerbruksarbearen Carl Larsson instämdt mäl, hvari yrkades att saranden mätte äläggas betala barnauppfostringshjep för ett med Moqvist sammanafladt barn. Dä likväl icke Larsson erkände sig vara fader till barnet, men dock ätskilliga anlednivgar dertill mot honc:: förebragtes, så dömdes han att med ed fria sig fran tillmälet, och utsattes mändagen den 19 nästinstundanle Januari härtill, då Larsson vid vite af 3 rår 16 sk bko borde sig äter hos rätten infinna. — Rädhusrättens 5:e afdelning fortsatte sistl. thorsdag ranskningen med ko-arrendatorn Johansson och dennes histru, den förre tilltalad att i makarnes gemensamna bostad N:o 31 vid Gamla Kungsholmsbrogatan, der 11 sistl. Okt., hafva sä illa misshandlat sin son, åt döden deraf följt. Flere vittnen afhördes och intygaides af ett, eleven Rosen, att han hört gossens jemmerrop, och af ett annat, pigan Österberg, att hon ständigt uppmanat begge makarne atticke s obarmhertigt misshandla gossen, samt att då hon morgonen efter dennes död förebrätt fadren sitt handlingssätt, hade han helt liknöjdt förnekat sig sä illa förfarit, som det likväl nu efter den hällna ransakningens närmare utvecklande kan förmodas. Då mannen Johansson för närvarande finnes intagen ä serafimerlasaret för lunginflammation, så blef målet, i afbidan på hans tillfrisknande, på 8 dagar uppskjutet. — I gär natt skedde inbrott i Brännkyrka, hvarvid blifvit bortstulen en bibel i qvarttormat med brunt läderband och knäppen, en rund skäl af tenn, i hvars botten stod ritadt, tillhör klockaren Almgren. — I gär börjades uti Poliskammaren ransakning med f. d.. kronoarbetskarlen Pehr August Blomqvist, hvilken föjröfvat inbrottet uti kongl. borgen ä Ladugärdsgärdee, och dervid från vaktmästaren Svanström tillgripit guldringar och ett parti diverse Klädespersedlar. Blomqviist, som redan vid sitt häktande erkänt denna stöld, bekiände nu att han äfven föröfvat inbrottsstölden uti huset JM 18 vid Drottninggatan, då frän guldsmedsgesälllerna Noren och Sundstedt en mängd gångkläder tillgrepos. Blomqvist hade omklädt sig irummet och qvarlemnat sin egen trasiga habit,. Stölden ä borgen hade sä tillgätt, att han utslagit en ruta och inkrupit i rummet. En på bordet placerad skinka hade B. först låtit sig väl smaka; men knappt hade ban hunnit samla ihop diverse kläder; förrän Svanströms hustru inträdt. Han hade då hotat henne med en knif, så att hon genast begifvit sig ut, der ander B. passat pä tillfället och tagit flykten fram åt Djurgärdsbrunn, tagande så mycket han kunde medföra. Poliskommmissarien Backlund hade lyckats få reda på hvarestt Blomqvist uppehållit sig, nemligen hos qvinspersonnen Christina Herlin, som idkar krogrörelse uti huset .44 22 vid Tullgatan å Ladugärdslandet. De från Svamström stulne guldringar hade Herlin köpt för 4 rår 12 sk. rgs. Vid verkställd visitation uti Herlins bostad anträffades en större mängd assistanssedlar, som Herlins förtrogne, tullvaktmästaren Öberg, pästär vara sig tillhörige. Målet anstär tills om måndag. — Snickaregesällerne Hagström, Herzström, Ahlbom, Hagberg, Amiloa, Ryberg, Lindberg, Flodin och Hylen voro i går uppkallade till Poliskammaren, tilltalade för att utan vederbörligt tillständ halva drifl vit sitt yrke, dels med 1 och dels med 3 aå 4 gesaller. Bergström och Ryberg dömdes att höta 3 rdr 16 sk. bko, och Ahlbom, Hagberg och Amilon hvardera 6 rår 32 sk. bko. Som Herzström pästod sig arbeta för grosshandlaren Åström, Flodin för snickaren Stille, Hylea för snickaren Hörlander och Lindberg för snickaren Björkstedts räkning, så uppsköts målet tills om mändag, då de uppgifoe personerne skulle inkallas. lHärr Benkert, Wenogström m. fl. snickaremästare hafva väckt ätalan. Då hr Wengström efter förhörets slut passerade förbi de tilltalade, blef hans öfverrock öfverhöljd med svafvelsyra och nästan alldeles förstörd. Ötver detta nidingsdåd kommer ransakning serskildt att hällas. — Jungfru Charlotta Holmqvist hitkom för nägon tid sedan ifrån Örebro och erhöll logis hos ett par slägtiogar i huset N:o 49 vid Drottninggatan. Isamma hus bor en mamsell vid namn Carolina Sofia Lundvall. Dessa flickor blefvo strax bekanta och i tisdagsefterrmiddag var jungfru Charlotta inne på visit hos mamsell Carolina. Under ett glädtigt samspråk angäende fästmänner och andra slika angenäma ämnen paserade ett par timmar. Mamsell Carolina, säsom värdinna på stället, bjöd sitt främmande på Itraktering, hvarunder flickorna äfven togo sig en och annan liten sup, sä att mamsellen mäste två särskilda gänger skicka sin lilla flaska till närmaste nobis, för attt få den päfylld. Jungfrun, såsom mindre van vid sliikt traktamente, började slutligen känna sig nägot vimmerkantig i hufvudet, hvarföre en promenad ii fria luften föreslogs. Vägen togs ät Ladogärdslanadet, der mamsellen hade ett ärende att uträtta. På hemvägen derifrån, började jungfru Charlotta kä en viss obe g svaghet i knäna, så att hon ra nog hade bl liggande i en rännsten vid Sperlimgens backe. tamseil Carolina hjelpte henne likväl ifrån eft slikt obehagligt äfventyr, och promenadem mot hemmet fortsattes. Derunder passerades en mängleribod, som innehafves af en annan mamsell, Carolina Sofia Rosenqvist. Dit gingo flickorna in, och började traktera sig med bakelser samt Thvarjehanda andra goda saker, hvarefter, på mamI sellens förslag, en liten sangfösare slåtade kalaset. Å Sedan flickorna intagit hvarsin liten god sup, blef Tjungfru Charlotte så drucken och-redlös, att det var med största möda mamsellen kunde få henne med sig den lilla äterstäende delen at vägen till hemmet. lAnkommen dit avsäg jungfru Charlotte icke lämpligt att i sädant tillstand, hvari hon befann sig, inträda tili sina slägtingar, utan medföljde mamsellen till hennes rum, hvarest fiiczorna tillbringade natten tillsammans. Då jungfrun följande morgon vaknade och börjs de öfvertänka gärdagens glada äfventyr, erinrade hon sig ock, att hon i sin klädningsficka hade en plånbok, med iameliggande omring 30 rdr. Då hon ransakade efter densamma kunde hon icke igenfinna Iden. Hon minnes likväl, att hon inne i mängleriboden haft plånboken framme och liqviderat hvad de -I der förtärt, emedan mamsell Carolina, som bjuditv, icke varit stadd vid kassa. Mamsell Carolina örsäkrade sig icke heller sednare än i boden varseblifvit plånboken. Einedlertid var nu vänskapen slut. Jungfru Charlot e begat sig till kommissarien Jäderin, att anmäla sin förlust. Begge flickorna stodo i går inför poJlisen. Mamsell Carolina nekade att hon tillegnat sig ljungfru Charlottes plånbok eller penningar, samt yrkade ansvar å jungfrun för slik ärerörig beskyllning. Vid brist af bevisning, kunde för tillfället vid den I saken ingenting ätgöras. Deremot blef mängleri-idJserskan Rosenqvist, som väl har mängleri, men icke bränvinsminuteringsrättigheter, dömd för det hon sädant oaktadt, försält de der små sängfösarne,, att derföre plikta 10 rdr, samt dessutom för nägot annat fusk i sin handel, likaledes 3 rdr 16 sk., allt banko. (D. B.) Carlskrona. Dräparne f. båtsmännen Petter Nilson Broberg och Esaias Stag fran Ronneby, äro af Longl. Maj:t, med benädning frän dem ädömde dödstratt, dömde, att hvar för sig uadergå 28 dyngs vaten och bröd, uppenbar kyrkoplikt och 5 ärs fästdT uingsarbete. Calmar. Nästlidne lördagsmorgon kl. 8 anmältes 108 kronolävmsnnen J. Petersson i Högsby, att tjenst