Aftonbladet – 12 december 1851, sida 1

neral Oudinot till befälhafvare för de till församlingens skydd nödiga trupper. Denna församling uppsatte ett dekret som intet boktryckeri i Paris vågade trycka. Dekretet, utfärdadt i nationalförsamlingens namn och undertecknadt af Benoit dAZy såsom ordförande, samt Vitet såsom vice ordförande och tvenne sekreterare Chapot och Mouin, gick derpå ut, att presidenten Bonaparte vore förlustig sitt embete och skulle ofördröjligen jemte sina medbrottslingar dömas af högsta domstolen för högförräderi. Omkring 50 representanter, som församlat sig hos Odilon Barrot, hade just uppsatt en protest, då militär inträngde. — Äfven i denna protest förklarades presidenten Bonaparte förlustig sitt embete. Den var undertecknad af O. Barrot, Chambolle, Tocque-J ville, G. de Beaumont, Dufaure, de Tracy, general Favier, Remusat, Passy, Piscatory, Broghe, Duvergier de Haäuranne, Corcelles, Montebel!o, Deiessert, Victor Le Franc o. 8. v. Högsta domstolens ledamöter sökte att försafnla sig, men uppmanades af en poliskommissarie att aflägsna sig, hvilket de ock gjorde, då allt motstånd syntes vara omöjligt. Presidenten Bonapartö har bildat en s. k. konsultations-kommission, för att under afväktan. af den lagstiftande församlingens och statstådets reorganisation omgifva sig med män, som med rätta åtnjuta landets aktning och! förtroende. Denna kommission består af 80: personer, bland hvilka märkas: : Abatucci, bankens guvernör dArgout, ge-l neral Achard, general de Bar, Baraguay dHilliers, Baroche, Ferdinand Barrot, Bineau, J.!. Botilay, de Cambacerås, de Casabianca, amiral Ccille, Dronyn de Lhuys, Th. Ducos, Dumas, marskalk Excelmans, general dHautpoul, Lzon Faucher, Achille Fould, Lacrosse; de Montalembert, L. Murat, de Persigny m. tl Presidentens nya ministeår består af följande Morny inrikesminister, Fould finansRouher justitieMagne bygnads; S:t Arnaud krigsTh. Ducos sjö; Turgot utrikes4 l Lefevre Durufle handelsFortoul undervisningsminister. i Ur franska banken har presidenten Bona-! parte tagit ett lån af 25 millioner fr. Den 2 Dec. tillströmmade en sådan mängd! af sedlar till vexling, att banken tillslöts. : En mängd tidningar hafva blifvit förbjudna. , Vi medhinna omöjligt, i anseende till tidens korthet, att ordagrannt intaga presiden-, tens proklamation af den 2 Dec. till folket, utan måste inskränka oss att omnämna innehallet! Is Efter en ingress, hvari presidenten yttrar, att patriotismen hos 300 af nationalförsamlinsens imedlemrmar icke kunnat stäfja dess o;ycksbringande riktning, att den, i stället att. ifta lagar i det allmännas intresse, smider! vapen för ett inbördes krig, förnärmar den makt, som presidenten har direkte från fol ket, uppmuntrar de dåliga passionerna och! ätter Frankrikes lugn på spel, samt att han derföre upplöst församlingen och gör folket. I domare mellan densamma och sig; — innehåller proklamationen ytterligare, att de min, som förderfvat två monarkier, nu äfven velat binda hans händer, för att störta republiken, och att hans pligt är att frälsa landet, genom; att påkalla en högtidlig dom af den ende suverän han erkänner: folket; xom j derföre., säger han, ännu hafven förtroende till mig, så gifven mig medlen att fullborda det stora uppdrag, som jag af er erhållitå det består i att sluta revolutionernas tidehvarf genom tillfredsställande af folkets rättmätiga behof och dess beskyddande emot de samhällsomstörtande passionernav, På grund häraf föreslår han nu: 1:o En ansvarig statschef utnämnd för 10 år; 2:o Ministrar, beroende af den verkställande makten ensamt; 3:0 Ett statsråd (Conseil dEtat), bestående af de utmärktaste män, för att bereda lagförslagen och föredraga dem inför den lagstiftande corpsen: 4:o En lagstiftande corps, som öfverlägger och voterar om lagarne, utnämnd genom allmänna val, utan röstning med listor, hvilket förfalskar valen; 3:o En andra kammare, bildad af alla landets utmärktheter, såsom en motvägande makt, väktare öfver grundlagen och de allmänna friheterna; Detta system, fortfar presidenten, skapadt af förste konsuln vid detta sekels början, har en gång förut skänkt Frankrike lugn och välstånd och skulle än en gång åstadkomma detsamma. Detta är min djupa öfvertygelse; om j delen den, förklaren det genom edra röster: om j deremot föredragen en regering utan styrka, monarkisk eller republikansk, lånad af jag vet ej hvilken forntid eller drömd framtid, svaren då nej! —— Om jag ej erhåller majoriteten af edra röster, så skall jag sammankalla en ny församling och i dess hänider nedlögga det uppdrag jag af er emottagit. Men om )j tron att den sak, hvaraf mitt namn är en symbol, d. v. s. Frankrike, pånyttfödt igenom revolutionerna af 1789 och organise,radt af kejsaren, ännu alltid är edert Franknke, så förkunnen det genom befistandet af den makt, som jag begär af er! Frankrike och Europa skola då bevaras från anarkien; svårigheterna afplanas och rivaliteterna förIsvinna, ty alla skola i folkets utsago vörda försynens beslut. I proklamationen till armåen säger presidenten, att denna år 1830 liksom 1848 blifvit behandlad såsom öfvervunnen; att armeen må fritt votera såsom medborgare. men fåsom soldater ej glömma att den blinda lydnaden för de befallningar, regeringens chet utfärdar, tillhör dess stränga pligt, ifrån geIneralen ända till soldaten. I Uti ett annat dekret, af samma dag, har oresidenten sammankallat franska folket i dess örsamlingar till d. 14 Dec. för att antaga jande follbeslut (plebiscite): ;Fransyska folket önskar upprätthållandet jaf Louis Napoleon Bonapartes myndighet och löfver lemmar åt henom Gen nödsvä makten att göra en konstitution, på de gruudvi Isom äro föreslagna i hans proklamation.n j — — — Det heter sedan, att märerna i oe KN I I a ra AA lictar Ad