Aftonbladet – 5 december 1851, sida 3

LANDSORTS-NYHETER, vägen j j Dalarö den 4 Dec. Sistl. måndag den 1 i dennes, kl. 12 på dagen, just under det kanonskotten af den till H. M. Konungens ära vid härvarande fast;niog anställda saluten genljödo i bergen, timade på ;den en half mil härifrån helögna Orn-ön den olycksI händelsen, att bonden Petter Östmans gärd derstädes genom vädeld totalt nedbrann. Den fattige mannen, Isom jemte sitt husfolk vid tillfället var ute på arbete och ej hann hemkomma innan det rasande elementet för mycket tagit öfverhand, blef med hustru och barn Thusvill midt i kalla vintern och nödgas nu taga sin tillflykt till barmhertiga menniskors medlidande, för att erhålla tak öfver hufvudet. Största delen af hans ringa lösegendom blef lägornas rof. Upsala den 2 Dec. Studentkåren firade som vanligt äfven i år Carl XII:s dödsdag med afsjungande af flera fosterländska sänger på stadens gator och folksängen pä torget. En talrik menniskoskara följde det högtidliga täget i det vackra månskenet på aftonen. Afvenledes samlades studenterna under sina fanor på Stora torget i gär middag kl. 12 för attenligt bruket festlighälla Oscarsdagen. Stadens invänare slöto sig i mängd dertill. Den enkla festligheter afslöts med jolksängen och lefve konungen! Oscars. balen på Gillet i gär afton var vida talrikare besökt än vanligt, samt af alla samhällsklasser. (Ups.) Götheborg d. 1 Dec. I går firades uti stora paviljongen ä Lorenzberg den af Götheborgs Arbetareförening arrangerade Kossuth-fest. Den var besökt af flera ansedde personer utom Arbetareföreningen. Ystad den 29 Nov. Post-ångfarten häremellan och tyska sidan är nu för detta år upphörd. Elisabeth afgick härifrån för sista gängen i tisdags. Postjakten har i stället börjat sina turer. (S. T.) j ses BLANDADE Äl ETT OHYGGLIGT MORD. Natten mellan den 16 och 17 November tilldrog sig uti Berlin följande ohyggliga händelse. Skräddaremästaren Nolte, boende uti N:o 24 unter den Linden, känd för sitt välvilliga väsende och stätliga yttre, fanns morgonen den 17 Nov. på det mest upprörande sätt mördad uti sin bostad. Han läg på sin säng nedtryckt ji knäböjande ställning och i ordets egentliga bemärkelse simmande i blod. Hufvudet var illa såradt genom flera yxhugg, bröst och armar sönderskurne genom en mängd knifstygn och i ett af de blödande såren fann man ett afbrutet knifblad; äfven händerna voro illa skurna och stympade. Bredvid liket läg en blodig yxa. Den mördades alla effekter hade efter gerningen blifvit reviderade med blodiga hänter och alla kontanta pengar voro försvunna. Mördaren är en 18-ärig lärling hos Nolte, Wilhelm Haube, hvilken försvunnit genast efter mordets begäende, samt qvarlemnat sina kläder, fläckade med blod. Han hade tillåst alla dörrar som förde till skädeplatsen för den gräsliga gerningen, så att man om morgooen mäste bryta sig in. Haube hade hittills uppfört sig klanderfritt och ständigt blifvit väl behandlad. Mördaren är redan gripen i Hamburg, och öfverbe visad om sin brottslighet. Polisen hade lyckats att redan den 17, kl. 10 om morgonen, få full visshet om att Haube afgått till Hamburg med morgonträngen kl. !,.9; genast var telegrafen i rörelse och då den unge brottslingen ankom till Hamburg, stodo redan polisbetjenter i beredskap att emottaga honom. Klockan 8 om aftonen hade redan polispresidenten i Berlin v. Hinckeldey erhällit underrättelse medelst telegrafen att Haube var häktad. — Tvenne af de ångbåtar, som fara mellan Marseille och åtskilliga italienska städer, hafva natten emellan den 17 och 18 Nov. stött emot hvarandra i närheten af de Hycriska öarne. Den ena la Ville-de-Grasse sjönk nästan ögonblickligt, så att man endast lyckades rädda en del af besättningen och passagerarne; den andra la Ville-de-Marseille nädde hamn på en af öarne, hvarest de landsattes, hvilka blifvit räddade frän det sjunkna skeppet. — JUDAR PRISBELÖNTA VID VERLDSEXPOSITION. Bland de exponenter vid industriexpositionen i London, hvilka erhållit juryns prismedaljer uppräkna tidningarne namnen på 7 engelska, 10 franska och tre nederländska judar, hvarförutan ett större antal individer af samma tro hafva blifvit omnämnde med beröm. De engelska judarna hafva blifvit belönta för gaslysningsinstrumenter, väfnader, cigarrer, stälpennor och manufaktur-arbeten; de fransyska för färgstofter, sidenband, kaschmirs-schawlar, portefeuille-arbeten, bijouteri, m. m.; de nederländska äro: Bleekrvda, prisbelönt för tennoxid; Enthoven för en jernkran och Zrandon för stearinjus. Den tidning, som redogör härför, nämner i förbigäende, att uti Holland, der judarne hafva samma med-borgerliga rättigheter som andra landets barn, der finner man vid universitetet i Delft, trenne professorer af den mosaiska tron, nemligen nyssnämnde prof. Bleekrode, i kemi: Lobatto, t mathematik och Kejzer i de österländska spräken; sonen till öfverrabbioen i Leuwarden, Deen, har nyligen blifvit kallad till professor vid universitetet i Gröningen. Mäånne ej dessa data bekräfta den äsigten, att ett land, som förmenar judarne medborgerliga rättigheter beröfvar sig sjelf nyttan och frukterna af denna rikt begäfvade folkraces stora krafter? — DET TÅL ATT TÄNKA På. Hvad är det åt Blacken din? frågade en åkare sin kamrat; han tär ju och hänger hufvudet hela dagen. — Jar, varade kamraten, jag vet inte, men alltsedan det blef fråga om jernvägar, så har han blifvit så funlersam.r (N. P.) — Visitkort. En förnäm dam hade tagit en ing gosse frän landet i sin tjenst. En dag for hon it att göra visiter, men då bon redan satt i vagnen, päminte hon sig att hon glömt medtaga sina visitsort. Hon ropade dä ät betjenten, att han skulle gå pp och hemta korten samt stoppa dem på sig. De lesta, hvilka frun tillämnat en visit, voro ej hemma, och hon lät derföre genom Jean, den nykomne bejenten, tillställa dem ett eller två kort. Vid det sista besöket sade hon: Jean, här skall du aflemna re kort.s — Det gär inte an, kära fru, svarade Jean, jag har bara två qvar: klöfver äss och hjerter sju. — Betjenten hade nemligen frän fruns rum hbemtat en kortlek. — EN QväKERsKA predikade i Amerika: sTre ting förstär jag icke: hvarföre pojkar slå ned ipplen af träden, då äpplena, om de finge vara i fred, dock skulle nedfalla af sig sjelfva; — hvarföre folk arbeta så tungt, då det är sä lätt att gå syssloös; — och hvarföre männen så gerna löpa efter frunimren, dä likväl, i fall de blefvo hemma, fruntimen skulle löpa efter dem. HANDELS-UNDERRATTELSER. VEXELKURSER, noterade ä STOCKHOLMS Börs Fredagen d. 5 Dec. London 42: 4, 30 ä. d.; 42: 4, 45 d. d.; 42: —, 90 d. dr Hamburg 4297,, 40 d. d.; 129, 92 d. d.y 198045 47 d. d.: 128!,, 128 å 4273,, 90 d. dt Daric OT FN IA AA m AN -— OLA Rh — Do rr OO NM. a Ph ÖJ Rn MI dd OM, OL FT FT Rd