Aftonbladet – 5 december 1851, sida 2

l lvattufloden. Iskulle kunna återställas innan våren, då man stalimng skildrades tor ofrigt sasom Ulltreds-: ställande. Talet slutade med ett uttalande af! det förtroende som H. M. Konungen hyser ! för kamrarnes riotism. cts upprepade förfrå-) På preus H I ingen, om densamma 1 gan hos belg g skulle vilja inrymma åt Preussen samma fördelar, som Belgien medgifvit Frankrike uti handelsfördraget med denna makt, har belgiska kabinettet svarat: att det icke kan bevilja Preussen en dylik frihet, emedan det uti för-: draget med Frankrike förbundit sig att icke åt någon annan makt bevilja de åt Frankrike medgifna rättigheter. Berliner Nachrichten vill veta, att de österrikiska och preussiska trupperna i Holstein komma att qvarligga öfver vintern. Från Dresden skrifves att, enligt ankomnel! officiella underrättelser, ett antal af 135 menniskor och 6 hästar omkommit uti Bautzen vid det snöväder som ägde rum den 20 Nov. Ministerpresidenten i Kurhessen, Hassenpflug. har i Greifswald blifvit dömå till jyra veckors fängelse, i anledning af den anklagelse för förfalskningsbrott, som, enligt hvad förut är omtaladt, blifvit på nytt mot honom väckt. Uti Stuttgart hafva kamrarne till regeringen framställt den begäran, att en reduktion af armåen måtte så snart som möjligt vidtagas, och att i stället för 3 infanteriregementen endast 6, samt i stället för 4 kavalleriregementen endast 3 måtte organiseras. ÖSTERRIKE. Wien den 23 Nov. Grefve Larochejaequelin, som någon tid uppehållit sig i Wien, kallades i gär piötsligen till Frohsdorf, hvarifrån han icke ännu vändt tillbaka. Man väntar äfven till grefvens af Chambord residens den unge grefve Montmorency, och det försäkras attl, denne icke blott medför sorgebetygelse från den Orleanska familjen, utan äfven direktal förslag till en försoning. Grefvinnan af Marne hade, kort före sin död, för sin neveu tillkännagifvit sin önskan derom, och man säger att bland hennes efterlemnade papper funnits ett bref till hertiginnan af Orleans, hvaruti äfven denna dam uppmanas att afstå från de stridigheter som söndra de båda familjerna. Brefvet afsändes till sin bestämmelse och man tillskrifver dess innehåll att allvarsamma steg nu tagas, för att åvägabringa en försoning. Utom grefve Larochejacquelin vistas äfven hertigarne af Lorg2 och at Blacas med flera ligitimistiska hufvudmän vid Frohsdorf, och det synes att grefven af Chambord gerna vill uppfylla sin tantes, hertiginnans af Angouleme önskan, såvidt man blott icke gör obilliga fordringar från andra sidan. SCHWEIZ. Stora rådet i Neufchatel öfverlägger om ett förslag till ny militärlag, hvari bland annat stadgas att de militärer, hvilka hafva preussisk officerskarakter, skola förlora densamma. på samma sätt som hvarje annat officerspatent, hvilket icke blifvit utfärdadt af fristatens eller kantonen Neufchatels auktoriteter, är annulleradt. ITALIEN. Den 20 November uppträdde Brofferio i deputeradekammaren i Turin med en interpellation angående den sardinska regeringens ställning till romerska curian Undervisningsministern Farini svarade bland annat: att lagarne icke tilläto regeringen att tvinga presterskapet att besöka universitetet i stället för de andliga seminarierna. I öfrigt utlofvades lagförslag, i ändamäl att bana väg för reformer i undervisningsväsendet, såsom han hoppades, till parlamentets belåtenhet. Justitieministern förklarade att underhandlingarne med romerska hofvet ännu icke blifvit afslutade, hvadan de ännu icke kunde blifva föremål för parlamentarisk diskussion. Deputeraden Valerio — liksom Brofterio en ledamot af yttersta venstern — var icke nöjd med dessa förklaringar. I energiska ordalag uppmanade han regeringen att uppträda modigt och utan tvetydighet mot Rom och presterskapet. Nu uppträdde ministern Cavour och förklarade att ministerens politik städse förblifvit sig trogen sedan utfärdandet af de Siccardiska lagarne. Resultatet blef att interpellationen lemnades utan afseende af församlingens majoritet, som beslöt öfvergå till dagordningen. Från Venedig klagas ännu öfver den stora En mängd fördämningar hade blifvit förstörda och man fruktade att de ej väntade ny flod. Vattnets härjningar, heter det, sträcka sig öfver Södra Tyrolen och nästan hela det Venetianska området ända till Pogränsen. I de högre bergsdalarne hade hela byar blifvit bortrifna; så hade t. ex. hvarje spår försvunnit af Rechiutta vid Tagliamento. fyra timmars väg nedanom Pontafel. Den vilda strömmen hade öfverhöljt platsen, der .Jhusen stått, med grus och dylikt, flera fot högt. En ofantlig mängd personer hafva blifvit husvilla. Från Wien berättas att kejsaren gifvit amnesti åt d:r Gaetano Ciceri, som blifvit dömd till 10 års fästning, och åt Luigi Rigamenti, som blifvit dömd till 3 års fingelse. FÖRENTA STATERNA. Newyork Herald förklarar nu att de belrättelser tidningen utspridt om misshällighet emellan kapten Morgan, befälhafvare på krigsångfartyget Mississippi, och Kossuth, varit .ogrundade. WESTINDIEN. Från Port au Prince förmäles den 23 Oktober att kejsar Soulouque fogat sig efter EngTlands och Frankrikes fordringar att icke anfalla Dominikanska republiken. Till någon Iformlig fred har han likväl icke kunnat förmås, men likväl till ett års vapenhvila, med Jett års uppsägningstid. PLATASTATERNA. Bref ifrån Montevideo af den 12 Oktober och från Rio Janeiro af den 18:e berätta sammanIstämmande att kriget i Uruguay var slutadt, att Oribe dragit sig tillbaka till sitt landtgods Ii Rinton, att Argentinska tropparne förenat Å sig med de Uruguayiska under Garzon, och latt fråga var om en provisorisk styrelses tillsättande. gjutelse. Kriget hade slutats utan blodsutI Montevideo firades utgången med Ten illumination. FERIDSESUTAAEITIN Te UYR EN Fe WTF rö AA I Rn