Aftonbladet – 4 december 1851, sida 2

STOCKHOLM. På tidningen AFTONBLADET, som under nästa år 1852 kommer att utgifvas I samma format och efier samma plan som hittills, fastän något mera omfattande, emottages prenumeration i hufvudstader med 13 rår 16 sk. banko för helt år, med 7 rår banko för halft år och med 3 rdr 32 sk. banko för tre månader, samt i landsorten på alla postkontor, med tillägg af vanligt postförvaltarearfvode, 2 rdr banko för helt år, 1 rdr för halft år och 24 sk. för tre månader. Ehuru förhöjning i prenumerationspriset för nästa år måst ega rum för alla de dagliga tidningarna i hufvudstaden, såsom en följd af Rikets Ständers genom förstärkta statsutskottets votering vid sista riksdag vidtagna beslut att fördubbla den vid en föregående riksdag redan förhöjda tidningsstämplingsafgiften, torde, hvad Aftonbladet serskildt beträffar, några ord här icke vara olämpliga till upplysning om skälet, hvarföre prisförhöjningen nu blifvit satt lika med hela stämpelafgiftens belopp, hvilket, för hvarje årgång med tillägg af förlusten å några öfverblifna eller makulerade exemplar, fullt uppgår till två riksdaler banko. Då Aftonbladet först började utgifvas, år 1830, utgjorde priset derpå 10 rdr banko för en årgång. Sedan dess har denna tidning till formatets storlek och innehållets qvantitet förökats till nära fyra gånger den ursprungliga, och följaktligen icke blott de materiella utgifterna, utan äfven redaktionskostnaden vuxit 1 förhållande dertill, äfvensom stämpelafgiften redan en gång ökats, utan att priset under alla de förflutna åren blifvit förhöjdt med mer än I rdr 16 sk. banko. När utdelningsprovisionen härifrån afdrages, återstår å hvarje preoumereradt exemplar i hufvudstaden för helt år 10 rdr banko, hvilket belopp, fördeladt på 304 nummer, gör ett pris af ej fullt 1 skilling 7 runstycken banko för hvarje blad; för hvarje i landsorten prenumereradt blad åter något öfver 1 skilling 8 runstycken banko. En naturlig följd af denna proportion mellan tidningens storlek och dess pris, har blifvit, att kostnaderna slutligen medtagit mer än hela inkomsten af upplagans prenumerationsoch försäljningsbelopp, så att tidningen, ehuru igande den största cirkulationen i riket och större än hvad något annat dagblad förut haft, med en upplaga af 73500 exemplar i medeltal, skulle hafva gått med förlust, så framt icke len undertiden förvärfvade annonsinkomst tilllika varit att påräkna. Delande samma önskan, som under den förtlutna tiden utgjort en hufvudtanka vid den ekonomiska anordningen af Aftonbladet, att söka gifva den resp. allmänheten den största möjliga valuta för dess penningar, och väl vetande i huru många riktningar dess utgifter tagas i anspråk, har den nya redaktionen likväl, vid den förändring som nu inträffar, trott att detta syftemål till fördel för tidningsläsarne sjelfve kan stå tillsammans med en prisförhöjning af en riksdaler banko för hel årgång utöfver tillökningen i stämpelafgiften; en ätgärd utom hvilken det blefve nära omöjligt, att utan förlust föranstalta den betydligare tillökning i personal som med nästa år kommer att inträda, i ändamål att kunna emotsvara den stigande uppmärksamhet och de fordringar på ständigt framåtskridande äfven i denna r:ktning, som stå i samband med civilisationens utveckling i allmänhet, men kanske mer in i något annat fall äro af betydelse i afseende på pressen i vårt land, i samma mån som nationens garantier här, mellan tiderna för representationens sammanträden, mera väsendtligt hvila på den sjelfständiga och offentliga granskningens tillvaro genom tryckfriheten. Redaktionen har således icke ansett sig böra afhållas alltför mycket af en betänklighet som skulle försvåra de nödiga åtgärderna för at kunna närma sig ofvan uttalade ändamål ge