hvilken orsak som helst till ert besök, blott icke den rätta! — Ehuru det skett i god afsigt, har jag ej mod att låta honom erfara, det jag handlat emot hans önskan. Hvilken som skjutsar er skall kunna utvisa hvarest ni finner den förtviflade tecknarinnan till dessa rader och hennes man Grufpredikanten Widen.x Tonen i detta bref rörde mig alltför mycket, att jag skulle haft hjerta lemna det utan afseende, om den knappa tiden möjligtvis tillät mig att efterkomma hennes önskan. Jag hopvek det stillatigande och sedan jag i hast öfvertänkt huru jag skulle gå tilläga för att i alla afseenden betrygga hemligheten af hennes tillgörande, på samma gång jag förskaffade mig sjelf en och annan liten upplysning, slog jag mig under förspänningen i likgiltigt samspråk med gästgifvaren om åtskilliga lokaliteter, och gjorde den vid alla dylika tilfilen vanligaste frågan om socknens presterskap, Åh, det är illa bestäldt för ögnablicket — genmälde gästgifvarfar med en betänksam ruskning på hufvudet — i stället för fyra prester, som det rätteligen skulle vara, ha vi nu knappt så mycket som en och en half., Hvad vill det säga?a Jo, med förlof! det är nådår både efter prosten och kaplan, och vice pastorn får så godt som stå för alltihop, medan skolpresten är åt finnmarken och läser med nattvardsbarnen, ty den som skulle vara vice komminister har på en tid blifvit nästan alldeles afsigkommen. På hvad sätt då?s xJa, det må väl herr provingen fråga och skulle kanske bättre än någon ann kunna reda hvad det är; men bäst som karlen gick fris och sund, blef han sjuk en dag i kyrkan rör jag, och har sen aldrig kunnat komm