Aftonbladet – 28 november 1851, sida 1

LILLA STINA. ( j AF FÖRFATTAREN TILL j ; : j Småplock ur min Dagbok. (Slut från gärdagsbl.) Jagz blef så glad att jag glömde plocka blommnor åt morfar, som växa der borta och lukta så godt, sade hon andtruten; han tycker: så mycket om dem., Hom ilade förbi vagnen och återkom med en stor qvast Linna, just som kusken höll på att gifva hästarne hvar sin kaka bröd. Den ena hästen släppte ett stycke på marken, hvilket mannen icke brydde sig om att upptaga. Lilla Stina såg det och, närmande sig med någom skygghet, frågade hon ödmjukt om hon ffick lof att taga brödet. Geerna, sade kusken. Har du någon gris att trraktera med biten? Neej, det ser så hvitt och godt utx, svarade hon. Morfar skall få den. Vi äro utan bröd nu heemma.n Sttackars usling! återtog kusken medlidsamt; vänta skall du få litet annat! Han upptog en kaka ur sin egen matsäck, lade ett stycke fläsk på den och räckte barnet. Den lilla tackade med ett utseende... jag ville väl veta om läsaren sett något lyckligare, och sköt af som en pil utåt vägen. Sttraxt derpå foro vi vidare; men barnet hadee så fängslat alla mina tankar, alt jag satt nästaan känslolös för all annan skönhet under den återstående delen af vägen, och, hvad ännuu värre var, erfor vid framkomsten en så