Aftonbladet – 24 november 1851, sida 1

kunna göra något för Therese, och jag såg deri ett nytt slående bevis på hennes oförbätterlighet, men försäkrar dig att jag icke destomindre med största beredvillighet går in på att försöka ett så oskyldigt medel. Jag vill blott säga dig en sak: det duger inte att frammana det förflutna för henses själ, ty då väcses med detsamma en ångest och oro, som ag vet att inte en gång sjelfva Wallin kunnat stilla med några tröstegrunder och som cke upphört förr än ett nytt stadium af fullkomlig glömska och apathi inträdt. ,Var icke rädd, Wilhelmv, återtog jag; vill min gumma — hvarpå jag alldeles icke ir säker — samtycka att för en tid blifva din systers sällskap, så komma visst inga väckeler till ångest och oro i fråga. Frid på jorlen och menniskorna en god vilje! är andan af iennes lära och verksamhet, och jag för min lel tycker verkligen att hennes blotta åsyn nger båda. Hur gammal är din — så kallade gumma ? sporde Wilhelm med en halft misstrogen blick. Ännu icke fullt sjuttio,, svarade jag med nedslagna ögon. Wilhelm började skratta. Gud ske lof! då slipper jag misstänka henne för att vara din inklination. Alldeles inte; jag har aldrig haft någon illvarsammare., ,Det tror jag; men ändå... vet du, Waldberg, du har nu väckt min nyfikenhet till den rad, att jag, om du inte hade något derenot, skulle bra gerna vilja följa med dig närifrån till... du förstår ?, Kanhända; topp, bror, det är sagdt! Och u förr, ju heldre; hvar minut är en timme. hvar dag ett år, när det gäller vissa sake och personer. Ja, och här dessutom gläder sig, tyvärr, ingen mer åt min närvaro. Ack, Gud! att det aldrig skall kunna bli annorlunda!s Hvem -vet! Om du till exempel gifte dig och flyttade hit. — a eta Jag gifta mig! ... Med hvem i herrans namn då? ... och flytta hit! ... när inte