Aftonbladet – 20 november 1851, sida 2

Fru Segerstam måste i morgon försöka en liten promenad i vagn,, yttrade han, ;om vädret är lika mildt som i dag. Jag hoppas det nu skall göra er godt.v Väl taladt, herr doktor!s utropade friherrinnan; soch ni sjelf måste vara med om partiet. I morgon förmiddag, Therese, får du alltså bereda dig på att bli enleverad af mig och doktor Fahlgren., Therese svarade blott med en böjning på hufvudet. Du erinrar dig utan tvifvels, fortsatte friherrinnan, ,att vi om två dagar ha första Maj ?n Ja, när du påminner mig derom.v Den tros i år bli rätt lustre och det gläder mig derföre att du orkar vara med.n Jag? ... Visst inte!, sGanska säkert, min goda Therese; jag vädjar till doktorn, om ej hans öfvertygelse är densamma? Jo, och mitt bifall lemnas derföre med största nöjes, försäkrade han; xmotion och förströe!se bli troligen hädanefter mina enda ordinationer., Du hör det,, återtog friherrinnan; men vi skola ej mer tala derom. Jag äri alla fall öfvertygad, att Therese gerna gör sin man och hans syster till viljes när de önska bereda henne ett nöje.n Therese teg, emedan hon kände hvarken håg eller kraft att göra vidare motstånd, så förlamande hade det onaturliga narrspel, man tillåtit sig, redan verkat på hennes själ; hon gaf efter, som ett barn, för hvarje fordran, emedan man tvungit henne att helt och hållet misstro sin egen urskillningsförmåga och endast blindt lita på andras ord. Friska luften, åkningen och åsynen af nya föremål, som doktorn hoppats skulle lifva henne, tycktes dock icke åstadkomma ringaste förändring. Inkrupen i ett hörn af vagnen bilickade hon tyst och likgiltigt framför sig, besvarande med en stum nickning eller ett enstafvigt ord de öfriges frågor och anmärkningar. Äfven kammarjunkaren åtföljde sin fru och var särdeles angelägen att förmi