nas några af San Marinos invånare, såsom de c der herbsergerade vissa flyktingar. gi ,San Marinos regering har i dag församlat n Rådet, varefter man beslöt agifva det svar f: till generral Nobili, att republiken, som icke vore buinder genom någon traktat med påfh liga regeringen, ville utöfva sin asyl-rätt, b eburu påi ett försigtigt sätt, för att icke väcka b oro hos grannregeringen. Hvad den nämnda A förteckningen beträffade, så kunde på den, r såsom oriktig, icke något afseende fistas. Man beklagade blott, att påfliga regeringen a satte tro tul alla grundlösa uppgifter. ! , Slutligen beslöt Rådet, att vända sig till a corps dijplomatique med anhållan om skydd a och bistämd emot den påfliga regeringens uppsj trädande,., 4 Enigt Allgemeine Zeitung har militärkoma mendantcen i Milano förbjudit protestanterna i g staden att samlas för gudstiensts bållande. e De hade: förut hållit gudstjenst i ett hus, som n tillhörde en högt aktad medborgare, Ritter v. d Mylius. P — ; Bref från Felix Pyat till Louis Napoleon ti Bonaparte. M Den frejdade skriftställaren Felix Pyat har o i tidningen Le National till franska republikens president låtit införa ett vidlyftigt bref, hvari han först redogör för orsakerna hvarför Louis Napoleon den 10 Dec. 1848 blef vald till republikens president, och sedan, hvarföre han icke kommer att blifva återvald. I den sednare afdelningen af detta bref heter det bland annat: Ni skall icke blifva vald, först derföre att lagen icke vill det, nemligen grundlagens 45:te artikel... Sc Och vidare, derföre att folket icke vill det mer; det måtte väl åtminstone vara ett skäl t som talar. b ;Folket vill det icke, emedan ni bedragit , det, på samma gång, som ni bedragit eder sjelf; emedan ni icke varit en representant för det som folket åsyftat; nemligen revolu; tionen. b 6 j AA td Hollander in 5 -— Folket vill det icke, emedan ni såväl insom utrikes har fortsatt samma förtryckande politik, som ni sjelf fördömt! Ja ni har gått än längre. t För att endast fästa oss vid det väsentliga, sjelfva extrakten af edert system, behöfve vi, endast anföra tvenne hufvudpunkter, som tala , för det hela: fälttåget mot Rom och lagen af 4 den 31 Maj. Hvad inrikespolitiken beträffar I begärde man före er endast 3000 man för att emottaga påfven; ni har begärt 30,000 man 4 för att åter sätta honom på thronen; före er t hade man endast låtit tillsluta klubbarna, , suspendera tryckfriheten, och hålla Paris i, belägringstillstånd för en tid; ni har satt kro-!; e .1 nan på verket genom att döda den allmänna a rösträtten, — hvilken ni l:kväl nu lär vilja . åternppliffva. Skulle: -verkligen största delen af edra väl-q jare, mängden af den 10 December, skulle folket hafva gifvit eder sina röster, om nig dagen förut hade yttrat till detta folk: Jag.g vill underrätta eder att från den stund j ut-), valt mg, skolen j icke mer kunna utvälja if någom,? Tydligen alls icke! Sjelfmord ligger icke mer i massornas änp i individens natur. Folket vill icke inrikes , mer än utrikes hafva romerskt krig! Folket tycker icke om denna retrograda politik, hvars sista ord har varit förlusten af dess rättighet i Frankiike såväl som i Rom. Numera inser ni detta ganska väl sjelf. Ni yttrade i Dijon att ni hittills endas yg kunnat arbeta på förtryck och ni har nu äf-!1 ven afskedat förtryckets verktyg. Edra an-l4 hängare terkänna det sjelfve; en viss doktor (Veron, redaktör för le Constitutionnel), för hvilken nii icke dolt någon ting, predikar july hvarje mcorgon och omtalar detta med hög-, ljudd röst:, helt enkelt påyrkande att lagen af! den 31 Mlaj måste upphäfvas. Detta yrkar han, af fruktan för hr de Joinville och förl, att återställa eder popularitet; han predikarq dessutom för eder räkning: afskaffande at skatter, oktroyer, guld och gröna skogar, alla), möjliga förbättringar, demokratiska och sociala, med ett ord alla de stora saker, som redan för längre tillbaka varit utlofvade, menlij som ni icke hållit. Vi begära visserligen ingen ting bättre, änj; att ni ville göra folkets lycka; men vi vilje h icke att det skall finnas något monopolum lj; på slikt. Vi skulle tycka bra mycket merl; om en täflan i sådant afseende, om konkurrens. Vi mottaga det goda från hvilken sida det än må komma. Olyckligtvis är det nu omöjligt, det är allt för sent! Det är omöjligt: hos edra reaktionära vän-p ner skall ni alltid finna samma motstånd. lika väl i morgon som i går, och ni skalllf, finna detta motstånd förstoradt, tack vare eder! egen politik. Enligt eder egen bekännelse l, har ni icke kunnat göra det goda, ni velat, med en styrka af sex millioner röster, då ni. alldeles ny och färsk utgick från valurnan. Döm då sjelf. V Det är för sent! De löften ni nu gifverl. äro blott en puff, ett program, en prospektus, som hvarje gatpojke vet hvad svar de förtjena, dlet förfärliga svar: Ni är känd! sHvarje valman skal säga till eder: Hvad vill ni ha, hederskari? Presidentskapet? Det har ni redan fatt. Man kan icke mer göra! något för eder! : Första gången beröfvade ni oss hälften afl, vår rätt; audra gången sku !e ni taga den hell, och hållen. Vi hatva icke mer något förtro-, ende till eder. Ni är ombytlig. Det som ni anser för rätt i år, hvarföre ansåg ni deticke för rätt i fjor? Fins då ingen valrätt, ingen folksuv-rävitet, utom i edra nycker och i edert intresse? Och accisen på dryckesvaror, som ni vill afskafta, hvarföre har ni återställt den? Ni vet ju icke hvad ni vill, eller ock vet ni det för väll. sOm presidentskapet är omöjligt, 81 är keisaredömet det än mer. Kejsaredömet är omöjligt af samma och ännu flera skäl. Tänk ill en början på Soulouque! Hvad? Soulouque? Hvad hör (det hit? Jo, ty se, Soulouque har gått förut! InS 15 Ju O lod