Aftonbladet – 18 november 1851, sida 3

— Redaktionen har blifvit gjord uppmärk-jat am på ett misstag, som influtit i det eftervev Handelstidningen gjorda referat af de sedrätt aste förhandlingarne vid Götha kanalbolagsde timma i Götheborg. Kommersrådet Santessons motion om äter-dag örening at reparationskassans numera afskrifnaeol kuld till inkomskassan blef af bolaget afsla-5 en. Det var icke i syftning, att äter uppifva ett slikt bokföringssätt, som herr Wal-! enberg förbehöll sig att till en blifvande orinarie bolagsstämma inkomma med ny moion, utan deremot för vatt, vid hvarje ske-l! nde utdelning å aktierne få afsatt ett visst elopp till en reparationsfond.. En sådan ond för en kanal är af samma nytta, söra en eservfond för en bank, men en kanalens rejarationsfond måste liksom en bankens reervfond bestå af valutor, och ej af verkets gna förskrifningar till sig sjelft. Häruti låg len väsentliga skillnaden emellan den motion, som afslogs, och den åsigt, som nu blott ramställdes till bolagets begrundande. Otvifrelaktigt skulle en sådan reparationsfonds bil-I lande på ett effektivt sätt bidraga till kanalverkets betryggande, om äfven detta skeddel. ill någon del på bekostnad af de närmaste rens utdelningar; då deremot under nuvavande förhållanden hvarje tillfällighet: ett större vas eller ombyggnaden af en sluss, sätter ka-l; nalverket i behof att antingen anlita kreditenl? ller att helt och hållet inställa utdelningarne i aktierne. En annan fråga af mer än vanlig vigt afgjordes vid ifrågavarande bolagsstämma, nem-I. ligen om nedsättande af en kommitte för ut-), arbetande af en ny taxa för farten å Götha kanal, på den af bolaget nu godkända prin-l., cipen af lindring i kanalumgilden för den inre ac farten. Det har nemligen varit länge bekant,lle att den hittills gällande kanaltaxan i mångal fall gjort kanalens begagnande af trafikerandel rent af omöjligt, och säledes genom de allt 1 för högt bestämda afgifterna förorsakat ka-IC nalen en minskning i inkomst, emot hvad somli tvifvelsutan blifvit fallet om samma afgifter varit tilltagna så, att skeppningar från orter belägna vid ena ändan af kanalen till orter vid den andra, kunnat effektueras utan att prisskillnaderna å varor behöft uppgå till 10 å 13 procent af varans värde. ci Itt stort förtroende fick direktionen af bolaget emottaga genom bemyndigandet attutse : medlemmarne uti denna taxeregleringskommittc, och det är derföre att hoppas, att ehuru di-l, rektionens åsigt mera lutat åt de högt uppsatta kanalumgälderna, valet af kommitterade måtte ske i öfverensstimmelse med bolagets uttalade mening om behofvet af en nedsättning i kanahungälderna, hvarförutan hela arbetet blifver utan resultat. een Us 0 oo me OM FA OA FN I Skaraborgs Läns Tidningläses i anled-lc ning af en artikel i Bore, den 3 November om jernvägsfrågan, ibland annat följande: I afseende på Mariestad, dess rörelse och hamn är Bore, troligtvis genom nägot sidoinflytande, !; svära vilseledd. Den skulle annars icke yttra sig mm oc på följande sätt: när jernvägen slutligen komme fram till Mariestad, träffade den der en stad, som lsaknar nästan all rörelse och på 50 är knappt i nägon enda män förkofrat sig, som har en dälig hamn, loch der de utlöpande fartygen hafva en snart sagdt vädlig skärgård att passera. Hvilket ruttet näste vi Jmätte bebo! Nog finnas i värt land mänga bättre lottade städer, men icke är det med vär stad så I klent bestäldt, som Bore förmenar. En stad som MM ldubblad till folkmängd, utan att den annars sä allmänt öfverklagade pauperismen härstädes tagit öt-! verhand. I byggnader och kommunala förbättringar under samma tid kan staden uthärda jemförelse med Ihvilken smästad som helst. Handel och näringar! hafva gätt framför i samma grad och omsättningen! med landtmannaprodukter på platsen har under samma tid så mängdubblats ), att en jemförelse mellan I fordom och nu icke kan ifrigasättas. Utom de be1tydliga spanmälspartier, som från stället utskeppas, uppköpes här hvarje torgdag säd och andra landfI mannavaror i mängd just för östra Wermlands och: -landra orters behof, hvilka Örebro-Mariestads-banan: V Vv -Ivore ämnad att beröra. Mvilken vinst och besparing 4 af tid skulle det icke vara för dessa orter, alt is , let för de mänga och långväga resorna och fororna y lerhälla den ifrågasatta jern ägskommunikationen! I I kl) Vidare har Bore för sina läsare visat vid Marie : tistad sen dälig hamn, der de utlöpande fartygen haff d va en snart sagdt vädlig rgärd att passera.s Vi al medgifra, att hamnen behöfver förbättras, och haiva. ;godt hopp om, att denna förbättring icke länge skall uteblifva. Den vädliga skärgården är en Boread, lsom ingen Wenerskeppare känner till; men icke et sällan händer, att en och annan seglare, för en np tryggare färd skull, väljer vägen inom Ööarne ät Maiulriestads redd. — För öfrigt stär med hamnen icke ts sämre till, än att under äret mänga ängfartyg utan ns lolägenhet besökt den; och ibland dem har Westeru göthland, af alla Wenersångbätar den mest djupva gående, hvarje vecka på ordinarie turer lagt till vid erstadens brygga. Sanningen till ära må dock medra gifvas att det f. närv. höga vattnet i Wenern bhärga till bidragit. Grundhelen är annars hamnens enda nfel, och det är just afhjelpandet af denna olägenhet chsom genom ett påtänkt arbete äsyftas.s ) är 1810. är 1850. nal Mariestads folkmängd 1044. 2038. enl Antal handlande . . 7 19. del Handtverksmästare . 50. ml Biträdande vid handeln 11. er Dito vid handtverkerierna 60. prt Sadant är enligt de officiella quinquenniitabeller orna förhållandet inom 40 är med en stad, om hvilken Bore pästär, att den under de 50 sista ärer nuti ingen män förkofrat sig.. im, ENN nel — I anledning af den allmännare uppmärk. a. samhet, som börjat riktas på frågan om jern id, ) vägslinier i Nerike och Wostergöthland, sam ch den stora vigten af tillräckliga topografiska un fen Idersökningar innan ett sådant bestämmand: sker, helst det ir begripligt att etttusen riks igt daler, bekostade på en sådan undersökning K-l möjligen kan bespara hundratusen riksdalc a NE UL VE flpå 50 är knappt i nägon män förkofrat sig! Likväll har denna stad blifvit inom dessa 50 ären nära för1.