Aftonbladet – 15 november 1851, sida 3

Dårskaper! Det låter som du glömde att 1 båda äro gifta.r Nej, min bror . . . det är snarare ett skäl nera att säga godnatt! Jag har redan dröjt ör länge, men kom igen det första du san! Therese ville som vanligt gifva sin såger n afskedskyss, men nu drog han sig tillaka utan att mottaga den. Farväl, Theresels ade hän, jag tackar dig, som så snart skinrade villfarelsen. Ännu en liten tid och mitt arma, ånyo gäckade hjerta skulle kanske ha orustit . . . farväl... farväll ... ;Du kommer åter i morgon!s ropade Theese efter den bortilande . . . ryttmästaren slog gen dörren utan att svara. Hon vacklade ett ögonblick, men hentade sig snart och gick med stadiga steg in isängKammarn. Tag ur nycklarna innan du bhjelper mig med afklädningen, sade hon till Marie, oc läs för mig tills jag somnar... men lägg dig sedan mycket tyst, jag önskar att icke vidare bli störd. Marie lydde och Therese lade temligen snart ihop ögonen, men att hon söf tro kanske ej ändå mina läsarinnor; och jag som vet hur det sanfärdeligen: förhöll sig måste ty värr gifva dem rätt. Den stackars Therese vakade hela natten och mådde om morgonen vida sämre. Doktorn kom, talade om en lindrig förkylning, oförsigtighet o..s. v. Vi läksre ha som man vet en synnerlig clairvoyances Han skref recepter, anbefallte fullkomlig stillhet, bannlyste alla oroande tänkar och lofvade snar förbättring, om man blott punktigt höll hans föreskrifter. Forts. följer,