Aftonbladet – 14 november 1851, sida 1

vända i fall du sof... o, min... syster! Du vet ej hvad jag utstått för och med dig, ehuru jag ej förr än nu fått tillfälle att säga dig det!, Och du vet ej hvad det käns ljuft för mig att få tro på någons uppriktighet och ord, genmälte Therese; du, Claös, är den ende här i hvars själ jag tycker mig kunna läsa.v ;Utom din mans, min dyra syster. Therese teg. ,Stackars Sebastian! fortfor baronen, du kan ej tro hvad jag tyckte synd om honom innan din far kom och gaf honom tillräcklig anledning att ständigt få vara hemma hos dig. Min Gud hvad det måtte kostat på honom att för andras skull nödgas öfverlemna vården om en så älskad hustru, vare sig än i en systers hand, och vi beundrade honom många gånger, men jag isynnerhet, för hans sällsynta och utomordentliga sinnesstyrka.s Såledess, sade Therese darrande, tror du ej att Sebastian varit tvungen... eller, jag menar att alla i hans ställe icke skulle... haft styrka att handla på samma sätt?s Min Gud, nej, långt derifrån!svarade ryttmästaren okonstladt; väl kan mången vara ganska öfvad i förställning när det handlar om att dölja otillåtna känslor, men ett så förvillande och onaturligt tvång, lagdt på en varm och ren kärlek, gränsar till det oerhörda, helst ;: ett tillfälle då hvar och en skulle varit ett förlåta honom både sorg och förYI Du... skule då också ansett sädant ursäktligt? frågade Therese. Jag!? ... min dyra syster: — baronen understödde den vackra svägerskan ännu fastare med sin arm — så sannt jag kan lita på mitt mod i hvarje dödsfara och slagtningens tumult ... så föga kan jag dölja mitt hjertas svaghet för ett älskadt föremål, och jag skulle förr kunna dö än förneka mina känslor, det