Aftonbladet – 12 november 1851, sida 2

ET Sebastian sedan du gått — han såg helt generad ut. Af barmhertighet, goda tant, förskona mig! utbrast Therese, som började känna sig helt olycklig och knappt kunde återhålla sina tårar; om alla andra här finna mig löjlig och klandervärd, så låt mig åtminstone tro, att ej Sebastian finner sig besvärad af min kärlek. Id! då vore det förbi med hela min sällhet!, ;Du är så häftig, lilla barn:, återtog tanten och satte en liten slipad kristallflaska för näsan; låt oss heldre tala lugnt och sansadt som det anstår ditt nuvarande stånd. Jag vill ditt bästa och just derföre nödgas jag vara uppriktig och säga dig saker, som kunna kännas obehagliga, men om hvilka det är dig ytterst nödvändigt att blifva upplyst, och för att tillstå hela sanningen, skall jag till och med bekänna, att Sebastian sjelf bedt mig, så vidt möjligt är, rätta det anstötliga i ditt uppförande., vAnstötliga?. upprepade den stackars Therese. O min Gudla Jag kan ej hjelpa att han begagnade ett sådant ord, genmälde den hjertlösa plågarinnan; men jag blottställer mig sjelf för att tjena er båda, ty jag kan förmodligen ej vänta mig annat än att du omtalar det jag öfverträdt min fullmakt och, för att verka på dig så mycket säkrare, mnamngifvit Sebastian, ehuru han bad mig förtiga sig.n Nej, tant, sade Therese och upplyfte med värdighet sitt vackra hufvud; jag skall lika litet biottställa tant som någon annan, men,. fortfor bon med darrande röst, nog vill jag fråga Sebastian om... om han redan...w Hon kunde ej fortfara, För Guds skull, mitt lilla barn,, återtog tanten och pådrog den blekröda parfymerade silkesvanteny läpg bort dylika känsloutbrott, som bäst passa för theatern. Din man älskar dig, derom bör ingen vara mer öfvertygad än du sjelf; men vill du bisehålla hans kärlek. så gif honom aldrig anledning att rodna inför sina likar öfver dina vulgära vanor och fasoner, och sök att fullkomligt bilda digHefter den