Aftonbladet – 11 november 1851, sida 1

Lagmannen, som trodde att ingen annan än ans hustru skulle kunna egna gossen tillbörig ömhet och omsorg, synnerligast om han sjelf i dennes spädare ålder föll ifrån, beslöt att gifta om sig, men valde denna gång en enka, hvilken, likom han, också egde ett barn — en trettonårig dotter, hvars lifliga intresse för den lille moderlöse gossen kanske först bestämde hans far att göra dem till syskon. Den unga Therese hade fått uppväxa i stort: sjelfsväld, om man så vill; ty modren hade: vid hennes uppfostran — hvilken, hvad talanserna beträffade, endast bestod i lektioner, agna under hennes egen tillsyn, emedan den vissa fall onekligen litet trangbröstade och besynnerliga fru Billing hade en afgjord prevention för den tidens flickpensioner — nästan helt och hållet försummat det yttre skick, som ir så oundgängligen nödvändigt för en väl educerad ungdom. Hon byste den enfaldiga och, efter hvad utgången visade, äfven högst olyckliga tron, att verlden och umgänget tids nog skulle inpassa hennes dotter i de häfdvunna formerna, och fästade mindre vigt vid skalets polyr än kärnans godhet. Theröse hade också alls inga fasoner, då man jemförde henne med andra jemnåriga, belefvade och sedesamma damer. Hon var icke snörd, gick och satt vårdslöst, neg likaledes; kunde helt oförtäckt tillstå sin smak och sina tycken, utan att det ringaste bekymra sig om huruvida tanterna togo det väl eller la, samt i det största sällskap skratta med full hals åt allt hvad hon fann roligt eller löje värdt. Med ett ord, hon hade ett ganska dåligt, men välförtjent rykte hvad sänt att vara. beträffade, och när dertill kom ett sobehagligt, utseende, torde ingen undra på, om litet hvar drog på axlarna när det blel fråga om Therese Billings utvertes menniska. Hvad deremot den inre angick, så kunde man ej bestrida hennes hastiga framsteg ; kunskaper, eller hennes hjertas godhet, som uppenbarade sig på tusen sätt, och deribland äfven i hennes kärlek för små barn, hvilka hon alltid tog i försvar mot de störres för