Aftonbladet – 10 november 1851, sida 2

en nedslående syn för menskligheten, att bland våra medskapade varelser märka sådana, som hafva sin glädje af dylikt. Häfderna blifva det dock till slut, som komma att lemna vitsordet öfver min offentliga lefnad; ty — så anspråkslös jag än är — en offentlig lefnad har jag likväl fört och kommer tilläfventyrs att än en gång göra det. Om Österrike var jag berättigad att yttra hvad jag sagt; ty jag djerfs påstå, att österrikiska folket icke ägt eller äger en mera trogen vän än mig. Men Habsburgska huset är invigdt åt undergången: — det gifs en Gud i himlen och derföre måste det finnas en rättvisa på jorden! Sedan huset Habsburg förverkat möjligheten att älskas af sina folk, äger det ej längre någon grundval för sin tillvaro. ! Ungern deremot har en framtid. Det har en framtid, emedan det förtjenar den, emedan det äger lifskraft, emedan dess sjelfständighet är ett oundgängligt vilkor för Europas frihet. At denna mitt fiderneslands framtid har jag helgat mitt lif och dem verksamhet, som blifvit mig återgifven genom befrielsen ur fångenskapen i Kiutahia. Icke blott tacksamheten emot sultanen, hvars välgerning jag aldrig skall förgäta, utan ock öfvertygelsen om äfven turkiska rikets lifskraft, föranleder mig att tillägga, att turkiska rikets bestånd icke blott icke motsäger något europeiskt politiskt intresse, utan tvärtom står i nära samband med vissa folks intressen, och synnerligen Englands. Tillåten mig derföre att, med skålen för Englands och Förenta Staternas väl, förena uttrycken af min tacksamhet för Turkiet! Skålen besvarades af lord Dudley Stuart. Amerikanske ministern, som genom sjukdom var hindrad att lemna sitt hem, hade skriftligen uttryckt sin sympati för festens ändamål. Mr Walker, förut finansminister i Förenta Staterna, yttrade sig öfver dessa staters utländska politik, och sade bland annat: Amerika gör ingen propaganda. Om andra folk äro belåtna med att bära bojor, så må de fastnita dem så trångt som det behagar dem. Men vilja de vara fria, så kan det icke tillåtas någon främmande makt att smida dem i fjettrar. Jag kan derföre på Amerikanska Folkets vägnar ratificera amerikanska sändebudets . förklaring derhän, att om ock mina landsmän skulle vara obenägna för inblandning i främmande folks angelägenheter, kunde dock den tid stunda, då, i händelse förenade envåldsherrskare skulle angripa oberoende folks frihet, mina landsmän vore beredda att verksamt träda på sina stamförvandters sida (Högljudt bifall). Genom sitt läge bilda engelska öarne ett slags vågbrytare emellan Europa och Amerika, och amerikanerna veta, att innan enväldets flod kan vältra sig fram till Amerikas kust, måste den först hafva öfversvallat dessa öar (Hör, hör!). Om således de förenade envåldsherrskarne skulle under Rysslands befäl företaga sig at bekriga hvilka fria styrelser som heldst, eller tilläfventyrs anmoda England att revidera sitt parlament, sina juryinrättningar, sin habeas-corpus-akt — grundvalarne för sin medborgerliga frihet — och om England då säger till sin frände: Tiden är inne, då den afgörande striden emellan enväldet och friheten måste öppnas — en strid, som efter min öfI vertygelse är nära förestående — då skola milHoner af mina landsmän jublande hasta till Brittiska öarne, och, under de förenade fanor. som smycka denna sal, hjelpa till att bered: enväldet dess sista hädanfärd (Gränslöst bi fall). Hvad skulle England och Amerika hafvi att befara af en verld i vapen? Är icke occa nen deras? Utgöra icke deras krigsflottor nic tiondedelar af hela verldens? Amerika räk nar fyra millioner medborgaremilis, och jag tror mig icke säga mer än jag kan ansvars för, när jag förklarar att alla de skop. son nu finnas der, och alla de som sk byggda för ändamålet, icke skulle ::sia at öfverföra de bärskäror, som på stamförvand ternas kallelse skulle ila hit.n Lessantkstetnstsstrd STOCK HOLM.