Aftonbladet – 8 november 1851, sida 3

EN oh Ar rr er rv ro UR VY RV saknat skälig anledning till sitt käromäl, som jag, k ehuru jag anser mig hvarken från moralisk, vanligs praktisk eller rent juridisk synpunkt hafva begått nägot fel, och således härmedelst anhäller att värda från den mot mig väckta anklagelsen och ersättningspäståendet befriad, icke snser mig berättigad att belir lgära nägon ersättning för rättegångskostnad, ehuruls: kännbart det för mig i längden skulle kunna blifra,b att oupphörligt anklagas för fel i utöfningen af enlsl tjenst, som i anseende till bristen på alla lagligab föreskrifter, strängt, d. v. s. riktigt, taget, ej kanlst ntöfvas hvårken riktigt eller oriktigt. Den ersätt-b oingsskyldige vore här mähända staten, som underjst en sedan sekler allmänneligen känd och aktad rätts-fc institutions namn förespeglar en trygghet, som i skug sc gan af blott ett namn ej kan erhållas. Det är utand tvifvel endast en slump som gjort, att det i Sverigeld så länge bedrifna missbruket med detta namn icke l fr redan mängfaldiga gänger gifvit anledning till intrasslingar, särdeles med afseende på främmande län: der, dit svenska s. k. notarialattester beständigt, af) i Konungens kabinett legaliserade, utgå, hvilka lätt skulle kunna gifva anledning till svära förödmjukel ser för regeringen, i fall sanningen komme i dagen. lh; Det kongl. kabinettets intyg innebära nemligen, an-!h tingen detta expressis verbis i dem finnes uttryckt elm ler ej att till ett sådant N. N:s intyg i dess egen-i skåp af notarius publicus, full trovärdighet bör lem-!B nas, och:äfven alltid. lemnas, säväl vid som utom lila domstols ; men sanningen är, att ät en svensk mno-ld tarii publici intyg ingen trovärdighet, om ej af okun!bi nighet, lemnas, hvarken vid eller utom domstol. Attlst så sker är också ganska rätt, och kommer sig delsjar deraf, att ingen lag finnes som säger hvad eh svensk n: notarius publicus är, dels deraf, att det sedan ettlhe halft ärtusende varit af alla rättsslärde erkändtsäsoni!B ett rättsaxiom, att endast suveränen kan ät en enskild lå person förläna det trovärdighetsprerogativ, som utgör st det verkliga notariatets karakteristiska attribut, och yV: hvarförutan det är ett sting. sk Det svenska notariatet är en snara, af staten vis-lm serligen icke uppsätligen, men värdslöst eller tank-!m löst utkastad, så väl för notarien som för allmänhe:flc ten. Jag har nödgats här framställa detta fula för-ka hällande i hela dess nakenhet: att jag icke gjortlyi detta af någon fördömlig kitslighet torde kunna synas deraf, att jag utan allt bräk och skrik i stillhet efter förmåga (mähända öfver min förmäga) arbetat för införandet af ett bättre skick, och, sedan jag funnit mig med detta mitt arbete intet kunna uträtta, dermed utan allt bråk och skrik upphört. Jag skulle ej heller nu hafva besvärat rädstufvurätten med nägot tal 25 härom; om jag ej dertill varit tvungen, för att ädagalägga orättvisan af att offra mig säsom en syndafa bock för den offentliga lagstiftningens brister. Stockholm den 17 Oktober 1851. på Svante Jakob Callerholm. Dervid var bifogadt följande intyg: m Vi undertecknade intyga härmedelst, att när no-llal tarius publicus anmodas att officiellt afgifva så kallad oc rekognitionsattest, och den person, hvars afgifna erkännande skall attesteras, icke förut är af notarien15 personligen känd, notarien, enligt sakens natur ochga allmänt vedertaget bruk, mäste anses fullt berättigad att afgifva det äskade intyget, när den erkännande köomparentens identitet styrkes af en annan, af no-lra tarien känd, välfrejdad person. ne Stockholm den 19 Mars 1851. m J. B. Ritterberg. Chr. d Aubigne. tal Notarius Publicus Notarius Publicus. c a i Stockholm. : pad menat til — I anledning af den i förrgår i Aftonblate det införda, insända artikel om fordringarna för kandidat-examen i filosofiska fakulteten hö vid universitetet Upsala, har red. blifvit an-lsu modad meddela följande va Ytterligare upplysningar rörande filosofiska fakultetens i Upsala sednastl,, vidtagna beslut; angående fordringarna förlia admission till filosofie-kandidatexamen. sj Då den från Upsala insända, uti Aftonbladet förhy den 6 November, N:o 258, införda artikel på ett för-18 vridet sätt framställer sakförhällandet i denna frögal uj och kanslerns derom aflätna skrifvelse, torde ett be-lde riktigande deraf så mycket hellre vinna ett rum i samma tidning, som det endast utgöres af fakultetensl,ij beslut och sjelfva den klandrade skrifvelsen. ka Filosofiska fakultetens till de studerandes efterrät-) telse promulgerade, denna fräga rörande, beslut aflin den 17 sistförlidne Juni lyder: st 13) I afseende å den filosofiska graden: sk l0———— be 2:0 Innan tentamina börjas, bör den, som önskar lm undergå filosofie-kandidatexamen, till fakulteten in-, lemna en utförligare vetenskaplig afhandling, på latin eller svenska, i den forskningsart, kandidanden valt till sitt hufvudstudium, öfver något af professorn isaken godkändt ämne, egande fakulteten, efter granskning af nämnda uppsats, bedöma, huruvida sökanden af bör till tentamina admitteras eller icke., e Kanslerns härom aflätna skrifvelse lyder: Till Consistorium Academicum i Upsala. Af de, till följd af min skrifvelse af den 29 September, genöm rektorsembetet till mig insända handlingar rörande filosofiska fakultetens den 17 nästförB llidne Juni fattade beslut om de för undergående aflg filosofie-kandidatexamen erforderliga prof, har jag, bland annat, inhemtat, att fakulteten funnit godt för framtiden stadga och till de studerandes efterrättelse genom offentligt anslag kupgöra, att den, söm önskar m filosofie-kandidatexamen undergå, bör, inran tenta-lfa mina börjas, till fakulteten inlemna en utförligare ve-la tenskaplig afhandling på latin eller svenska öfver nä-3t l got af prefessoren i vetenskapen godkändt ämne in-R om den forskningsart, examinänden valt till sitt huf-A vudstudium, och att fakulteten, sedan den granskat afhandlingen, egde bedöma, huruvida sökanden bör ; till tentamina admitteras eller icke. å Dä fakulteten sälunda för rättigheten att admitte-l,, ras till undergående af tentamina för filosofie-kandi-15 datexamen uppställer säsom ett nödvändigt vilkor enji af examinanden författad och af fakulteten in pleno, ls efter verkstäld granskning, godkänd utförligare vetenli skaplig afhandling, och detta stadgande alltså, i stäl-: let för att innebära nägon på laga kraft egande för-1t fattningar grundad reglementering af en eller annan? till befordrande af filosofie-kandidatexamens rätta än-l. damål nödig oller lämplig befunnen formel iakttagelse, införer uti serien af de genom öfverhetliga för-1, ordningar en blifvande filosofie-kandidat nu föreskri:-14 na kunskapsprof ett alldeles nytt moment, har jagf icke kunnat underlåta att vid detta fakultetens beslut: fästa min synnerliga uppmärksamhet. å Utan att för det närvarande ingå uti bedömande,lå huruvida, under förutsättning att berörda vetenskap-lå liga afhandlingar skola vara nägot mer än blott skrifti ligen gifna svar på af examinatorn framstälda frägor, 4 det i sjelfva verket mä vara förenligt med studiernas naturliga utvecklipgsgäng, att en studerande redan inom den tidsperiod, då han först begynner sitt sjelf. !; studium och säsom lärjunge sysselsätter sig med att!. insamla och för sitt vetande ordna ett visst kunskaps-. förräd, bör på den af fakulteten antagna grund för-(C anledas att försöka sig säsom vetenskaplig författare, A eller huruvida icke den tid, som ät ett sädant för-t fattareskap komme att egnas, för hans allmänna ve-! tenskapliga bildning och framtida författare-verksamhet skulle medföra ännu större frukter, om den, inom nämnda stadium af hans intellektuela utveckling, odelad blefve använd till att genom fortsatta studier bearbeta kunskapsförrådets mognad oeh djup, är deti; endast fakultetens lagliga befogenhet att i eget namn . till efterrättelse fastställa ifrågavarande föreskrift, jag ? ou ansett böra tagas under pröfning. ; Härvid förekommer dä, att hvarken de akademiska , konstitut onerna eller nägon annan författning tilläg ger fakulteten myndighet att uti de angäende exa-l, mina vederbörligen faststälda föreskrifter efter eget: t, godtfinnande göra ändringar eller tillägg; att dess-l. glutom fakulteten uti en i Maj månad 1849 till mig nn ee FE ff I HH RH KS LO TT 0 TV