Aftonbladet – 8 november 1851, sida 1

skall blifva ämne för ett nytt kapitel uti min roman, om upplösningen hvaraf jag skall underrätta er, sävida någon sådan kommer att Pga rum. . Farväl, min kära Stanislaus! Ännu en sång: Förlora ieke modet, utan kom snart ill Paris, der ni skall blifva med-glädje motagen af en publik, som vetatt sätta värde på unga och djerfva snillen. Ni är ännu ocänd, men länge skall ni icke vara det, ty ned ert snille går man med jättesteg till ära och ryktbarhet, eller hasta de sjelfmant er till mötes. Er tillgifne Alphee de Marissac. iv. Sex månader voro förflutne sedan Alphee le Marissac tillskref sin vän Stanislaus det i förra kapitlet anförda brefvet, och vi införa nu läsaren uti-hans verkstad. Hvar och en vet något så när hurudan en konstnärs verkstad är, så att vi tro oss icke behöfva ingå uti någon detaljerad beskrifning lerom. Denna verkstad, beligen uti rez-de-haussöen at ett hus vid gatan de IOuest, bestod af ett stort och högt rum ditdagen insläpptes genom ofantligt stora glasfönster och derifrån man hade utsigt åt en trädgärd; väggarne voro bestrukna med gulaktigt murbruk af pulveriserad sandsten, för att jemna dagern och betäckta med en stor mängd gipsaftryck; dessutom sågos på hyllor flera, dels färdiga, dels påbörjade arbeten, såsom grupper, figurer, marmoroch gipsbyster, och deribland Lucien de Marissac i Jöjtnantsuniform, med sin dekoration på bröstet. Midt i rummet stod på en ofantlig ställning ett tungt marmorbliock redan så bearbetadt af mästarens mejsel, att man kunde i stort igenkänna kopian af en bredvid stående modell af lera, som redan efter ett flyktigt åskådande visade sig vara en grafvård. I detta ögonblick fortsatte Alphåe, klädd i sina arbetskläder, ett samtal med grefvinnan dAlpuis, som redan varat en timme och som tycktes hafva till föremål att för henne förklara de allegoriska attributerna, hvaraf arbetet bestod. Ni är en stor artist, min kära Alpheev, sade grefvinnan; men ni är derjemte äfven jen stor diplomat, och ni har gjort tvenne .mösterstycken, men det är icke det ni med