Aftonbladet – 7 november 1851, sida 1

PINIRTRCCU UMRVINDIVS 25 SIE 200780 gborg Tisdagar, oeh till Stockholm Thorsdagar. UTRIKES. Med dagens poster erhöllo vi äfven de med ralsundsposten väntade utländska tidningar, h hafve vi således underrättelser från Ber1, Stettin och Köln d. 1 dennes, från Hamirg af den 31, Brissel den 30, Paris och h ondon den 29 sistl. Oktober. Köpenhamnsde Iningarne gå t. o. m. sistl. måndags f. m. DANMARK. I Folkthingets lördags-sammankomst tillinnagaf utrikes ministern, att regeringen re villig att meddela vidare upplysningar gående förhållandena till utländska makter, ett hemligt möte, emedan ministrarne ville tala sig oförbehåltsamt. Efter någon disussion utsattes ett hemligt möte till måndaen. Då skulle afgöras, om det möte, hvarid regeringen skulle meddela de lofvadelo pplysningarne, borde vara ofientligt, eller icke. t a Betydelsefulit synes i detta afseende vara, tt äfven Berlingske Tidnipgen nu innehåller. ppsatser, hvari förordnas att det mötet måtte lifva offentligt. SPANIEN. C Bravo Murillos id att Spanien bör afhändal! ig Cuba och derigenom rangera statens finan)! er vinner alltmer anklang i allmänna tänkeättet. Det anses väl ännu påkostande för naionaläran, men man finner ätt ön förr ellerls ednare skall gå förlorad för Svanien och dess-l tom upptäckes det allt mer; att spanska ul: ramarinska besittningarne kosta landet mera än le inbringa, eller rättare att hvad de inbringa, cke gå till folkets fickor utan till blott vissal näktiga och redan rika individers. FRANKRIKE. Moniteur Parisien för den 28 Okt. innehåler det bestämda tillkännagifvande att repulikens president ämnar påyrka ovilkorligt apphäfvande af vallagen och revision af grundlagen. Det tillägges att i fall församlingen icke skulle vilja gå in på denna dubbla proposition, skulle presidenten hafva en stor pligt att uppfylla. Detta kall skulle han utan fruktan motsvara. Men hvari denna pligt skulle bestå — i en abdikation, i en appell till folket eller i något annat — upplyses icke. En tidning tror sig finna att arbetarebefolkningen i Paris håller på att uppvakna ur sin politiska apathi. Den officiella Monitören innehåller ändtligen ett dekret, genom hvilket Leon Faucher, för de utomordentliga tjenster, hvilka han såsom inrikesminister gjort stäten, utnämnes till kommendör af hederslegionen. Tidningarne fortfara att uttala sitt förakt öfver den nya ministeren. Utom de Bonapartistiska tidningarne försvaras den endast al la Presse, le Pays, IUnivers och la Gazette de France, den sistnämnde likväl endast, enligt hvad det synes, af personliga konsiderationer för Thorigny, som är 1848 försvarade denna tidning inför Assisrätten. Le Sieclc vill öfverse med ministrarnes obetydlighet om de blott ha för afsigt att afskafta vallagen hvarom man likväl icke kunde vara rätt säker. De sednaste telegrafdepescherna äro af föl jande lydelse: Paris den 30 Okt. Permanensutskottet ha låtskiljts utan att bestämma dag för nästa sam :manträdes. ) Paris den 31 Okt. kl. 8 e. m. Den nyut nämnde justitieministern Corbin har vägrat emot taga den honom erbjudna platsen i konseljen. i Journal des Debats berättar att Abbå Mailly ; föreståndare för det franska kapellet blifv jemte hela sitt presterskap af de orleansk Iprinsarne kallad till Claremont för att bevis! Slen sorggudstjenst efter den nyligen aflidr shertiginnan af Angouleme. a) Fondernas notering i Paris den 31 Ok Femproc. 90,103; treproc. 53,10. Den 1 Nov., i Paris helgedag (Allhelgonz dagen), var börsen tillsluten. . STORBRITANNIEN. Kossuth har till den höjd blifvit dage lejon i England, att de redan hållna fester! för honom och förberedelserna på alla hi till nya, samt talen och adresserna för tillföll i intaga de hufvudsakligaste platserna i engels! . Iblad (Times icke minst, oaktadt den synba Z loviljan deremot) och att underrättelser o ;, Kossuths förehafvanden och resor komma ni i ordningen, bland dagens märkvärdigheter. Bland berättelser af vigt i detta hänseen är den, att lord Palmerston skall hafva lå a: I Kossuth förstå att han gerna skulle motta honom såsom enskild man och på icke of ,.ciellt sätt, i fall Kossuth önskade ett sam Imed lorden, hvilket lorden å sin sida åstu dade. fe) Dagen efter sin ankomst till Southampt lafsände Kossuth sina barn och deras lär: till London, och hade sedan blott gjort kort besök derstädes, för att genast återvär til Mayorns af Southampton gods vid W Ichester. Der gaf mayorn den 23 en dejeu at Kossuth, hvarvid jemte denne voro inbjuc lord Dudley Stuart, Cobden, amerikanske kc alsuln, hrr Pulezky, sheriffen Payne, Wincl 8 sters aldermen (rådmän) och omkring 50 dra gentlemen. Till svar på mayorns s höll Kossuth här ett tal som hänförde alla, Im väl genom innehållet som föredraget och sp ket. Hans underbara tjusningsmakt som tal na. har visat sig genom det förändrade omdö a es if vara has redan åktadkonmi la SR