Aftonbladet – 6 november 1851, sida 2

om om en intimitet, som aldrig egt tum anno inlunda emellan nämnde personer, än att dol yltor Thomander vid ett par tilifällen, då Alm 2, qvist befunnit sig i betryckta omständighete m; varit hans välgörare. om ee Roe ul— Aftonbladet berättade häromdagen, efte att tidn, Upsalan, att kanslersembetet för Upsal Akademi infordrat filosofiska fakultetens pro 1 tokoll i afseende å vissa af fakulteten beslu 1 tade förändringar vid filosofie kandidatexamer rit Vi hafva nu ifrån Upsala emottagit en arti är kel, som fullkomligt instämmer med A. B: 32 vid tillfället yttrade äsigter, och dessutor Ny klart utreder hela frågan. Kanslersembetet förfarande, att peremtoriskt upphäfva fakulte tens beslut, måste efter denna utredning före 2falla högst besynnerligt och kan knappt för n klaras genom annat än embetets ömtålighe Nn om sin egen makt, hvilket är ett alltför k en nimotiv, som ej kan gälla inför det allmänn. 1 förnuftet. Emellertid vill uti det Synas, son mkunde den filosofiska fakultetens medlemmar tt oberoende af kanslersembetet, åtminstone rnågon mån til:ämpa den öfverenskomna exa. )mens-ordningen, emedan examinatorerna kunn: jenskildt stipulera ettinågot ämne aflagdt skrif. i-Iprof såsom vilkor för tentamen. Ehuru upp: I häfd såsom fakultetsbeslut, kunde den nysc 2lanordningen på detta sätt blifva in praxi gälrilande, hvilket är här det enda som behöfyes. 20 Vi meddela härefter den insända artikeln. -Om den sednast i Upsala beslutade och åter uppa häfda förändringen vid fordringarne Jör afläggande af filosofie kandidatexamen. 1) Den filosofiska fakulteten i Upsala beslöt Iförliden vårtermin, att bland profven för afJläggandet af filosofie kandidatexamen äfven fordra ett i fakulteten godkändt skriftligt prof 1 något till den vetenskap hörande ämne, hvil.Jken af examinanden sjelf uppgifves såsom hans hufvudämne. Då detta beslut måst åstadkomma ganska vigtiga förändringar i sjelfva sättet och planen för förberedelserna till denna examen, så har det ej kunnat undgå att väcka -uppmärksamhet hos de studerandes egna an-Ihöriga och mälsmän. Härtill kommer att det ;Jej blott varit omnämndt i tidningarne, utan Iderstädes också blifvit föremål för olika omIdömen, och sålunda äfven kom till den större Tbildade allmänhetens kunskap och omdöme. Då detta är förhållandet, så måste tvifvelsutan I dess hastiga återupphäfvande, innan det ens i Jett enda fall hunmt sättas i verket, väcka en skälig förundran, och tvifvelsutan, åtminstone utom Upsala, sätta hela förfarandet härvid i en gåtolik dager. Detta har gifvit ins. anled-) ning, att med några ord upplysa om de omstämdigheter som höra hit; han inskränker sig) dervid till en enkel berättelse om sjelfva tilldragelsen, lemnande alla reflexioner dervid, ifall de ej göra sig sjelfva, åt läsaren. Man har länge klagat öfver, att studierna i allmänhet och till den filosofiska graden isynnerhet allt mer nedsjunkit till en tom lexläsning, som hvarken påkallade och utvecklade ej heller ådagalade någon särdeles förståndsutveckling eller djupare vetenskaplig bildning. Det ligger utom vårt närvarande ämne, att undersöka hvilka de allmänna skälen till detta missförhållande varit och huruvida, hvad studiernas ordnande i allmänhet angår, det ej numera är åtminstone insedt och erkändt. Hvad specielt filosofie kandidatexamen beträffar, så hafva synnerligen trenne omständigheter i förening bidragit till en sådan förvänd riktning i studierna till en examen, hvilken åtminstone förr ansetts såsom det högsta examensprof på en allmänt humanistisk och lärd bildning. , Dessa omständigheter äro först de på vissa lf; tider återkommande promotionerna, hvilka tvinga de studerande till slarf, brådska och ytlighet i studierna, för att hvarje gång de instunda, blifva delaktiga af rättigheter och förmåner i befordringsväg, hvilka, dels enligt lag, dels i opinionen äro fästade, ej vid lärdomsprofvens afläggande, utan vid delaktigheten af denna ceremoni, med thy åtföljande dryga kostnader och granna kalaser. Härtill t kommer sjelfva examens inrättning och den 3 praxis, som inrotat sig vid dess undergående. f Då nämligen i förra afseendet prof och vided mv fordras i 14 särskilda ämnen, så tvingas a lergenom hvarje blott vanlig förmåga till ett) ner eller mindre ytligt mångläseri, som, om pj förhindrar, dock i betydlig mån försvårar å och afieder från bemödandet om ett verkligt spprofanderande i nägon viss vetenskap. Den; första och nödvändigaste uppgiften blir i alal, fall, att lyckligen och väl hafva samlat ihopl sina 13 videtur. Men då detta, huru somjl, helst, ej har sig så lätt, så har ändtligen der5) till kommit, att man genom att alltmer påla längden utsträcka de så kallade tentamina, lh egentligen aldrig visar sig besitta de för eXaI men erforderliga insigterna i alla de olika fi vetenskaperna utan successift afbördar sig det la ena efter det andra, hvarvid i de flesta fall det föregående engång blott läst och fattadt, ju ir glömdt, när det andra tascs till. in Insigten om dessa: brister och svårigheter I, vid den filosofiska kursens anordning är ejly ny. Hvad den förstnämnda, eller de på fixerad tid återkommande promotionerna angär,!g så har likväl intet förslag till ändring i dem bt kunnat åstadkommas. Ty ehuru deras förbi lerfliga inflytande på studierna mer än enl säng, såsom den filosofiska fakultetens pro-1J: okoller visa, blifvit dagsklart ådagalagdt, och len onödiga ekonomiska depensen dervid ligrer för en dag, så hafva. alla sådana skäl till leras afskaffande dock alltid vederlagts der-1 ned, att promotionerna — voro så vackra. lvi Mt åter rätta deras inträffande efter der-Inc ill färdiga kandidaters antal, — hvarigenomvi jesket vid de nu fixa promotionsterminernas!ar ssentiskeeeOUEREREE———RRE ed sällsynta egenskaper. Oaktadt skilnaden så åldor emellan de hecca makarna hlaef denna hit E