inlerministern Saldanha gjorde honom sinld uppvaktning, och konungen sände två i hansd tjenst varande ungrare till honom, att helsalh honom på hans vägnar. I Southampton harjt lord Dudley Stuart helsat Kossuth välkommenlI på lord Palmerstons vägnar och uttryckt den-f nes önskan att få se Kossuth hos sig. Nn Det tal, som Kossuth höll i rådsalen ilv Southampton, sedan han der hade emottagit adressen från stadsrådet, lydde som följer: Hrr mayor och kommunalråd i staden och! borgem Southampton! Ursäkten om jag, en anspråikslös främling, icke förmår att på ertn språk fullständigt uttrycka känslan af min lif-l0 liga tucksamhet för edra storartade välkomst-: helsnimgar och för de ädelsinnade yttranden, c 6 E E n hvarmied ni, herr mayor, haft den godheten att vända er till mig (Bifallsrop). : Ehuru jag var förberedd på detta ärofulla!s emottagande, så utgör det för mig en särskild i glädje att denna heder skulle tillerkännas migs af kommunalrådet i den första engelska stad, lr som jag fått den lyckan att besöka. Ickela blott i dag, utan från min första ungdom.,lt röner jag en mäktig inverkan af England pålr mina öden. Jag har länge betraktat Eng-i lands institutioner såsom den visdomssamling, f den lifvets bok, hvarur jag och Europas na-jä tioner kunde hemta lärdom och ledning. I tre århundraden har österrikiska husetlg mot Ungern uwuttömt all det öppna våldets!t och de hemliga ränkornas konst; men det vart vårt kommunalsystem, våra municipal-inrätt-c ningar, hvilka, äfven under de svåraste an-it strängningar, upprätthöllo en återstod af fri-t het och konstitutionellt lif (Högljudda bifalls-! rop). När den förderfliga politiska vansinnigheten att centralisera allt och att missleda folkens begrepp om denna förmenta visdom, begynte sprida sig öfver Europas fasta land, och bana sig väg äfven till mitt fädernesland, så att det nästan hörde till goda tonen och ansågs; som ett tecken till bildning om man bugadee sig för centralisationsteorien; då stridde jag, i. förehing med några vänner som bistodo :mig, emot denna öfver Europas förstånd inbrytande skymning, emedan jag betraktade och alltid kommer att betrakta det municipala difvet såsom en politisk lycka och emedan jag hyser den öfvertygelsen, att utan municipalväsendets trefnad är praktisk frihet alldeles omöjlig, att municipalsystemets förlust endast har ett ömkligt vederlag i den ministeriella ansvarigheten och den parlamentariska diskussionsfriheten. I England ser man de herrligaste frukter af denna kommunala och mu-l! nicipala frihet; det äger ett ärofullt verlds-l! rykte, det äger inom sina egna gränsor enl; frihet, hvilken icke vissnat för den giftiga beröringen af centralisationens finger. Närl! jag aldraförst fick läsa den nuvarande fran-l! ska statsförfattningen, förutsåg jag, att denli stora och :berömvärda franska nationen ännul: har mången storm att genomgå. Den hade icke befriat sig från det olycksbringande centralisationssystemet; och likväl är det blott genom municipal-inrättningarnal. som friheten kan trifvas. Sådan är min öfvertygelse. Jag hoppas att England alltid skall förblifva samma stora ärorika och fria land som förut; men när jag ser tillbaka i :historien och der varseblifver hurudan den engelska folkstammen visar sig, huru den är den enda verkligt fria i båda hemisfererna, och när jag söker nyckeln till denna frihestens gåta, så kommer jag till den öfvertygelsen, att det icke ensamt är municipalinrättningarne som bringa friheten till blomstring under så olikartade samhällsformer — här i England under monarkiska, i Amerika under republikanska — utan att det är det i dessa inrättningar uppenbarade folklynnet, som gjort de begge afkomlingarne af den mäktiga stammen så stora, så ärorika och så fria. Detär en särskild ställning hvari den engelska stammen befinner sig. Den befarar ingenting för sin frihet, hvarken genom tidernas omskiften -eller mensklig ärelystnad, med förutsättning att den fasthåller sina statsinrättningar, med förutsättning att folkets samhällsanda äfven :framdeles är en borgen för uppfyllelsen aftidens fordringar, och med förutsättning att sfolket:s manhga beslutsamhet alltid i rätta ösgonbliicket genomdrifver denna uppfyllelse. Att denna vaksamhet och beslutsamhet utgöra vrundvilkoret för ert lands storhet och lycka. inrebär, efter min åsigt, den mest tröstrika förbkoppningen för den betryckta menskligheten; ty jag hyser den fasta öfvertygelsen, att Englands frihet och makf stå i de närmaste förhållanden till hela det öfriga Europas öden och frihet. Icke utan skäl uppblicka mina landsmän of alla andra Europas betryckta folk till er, såsom till en äldre broder, hvilken Försynen ej förgäfves har förlänat den kraften att leda mensklighetens öden. En utmärkande omständighet för er folkstam, en omständighet af icke ringa betydelse för våra strider är den, att. denna stams politiska tänkesätt äro spridda kring hela verlden, och att det icke är minsta de!en af er ära att engelska folket tycks ha beslutit att träda i spetsen för verlden med sdessa tänkesätt, så fruktbara på de högsta welsignelser. Engelska folkets deltagande för mitt blödamde, kämpande, förtrampade, men icke förkroggade fädernesiand (Bifallsrop) är ett tecken, men icke det enda, hvarigenom England förkunnar sig vara beredt att öfvertaga detta sköna kall att vara mensklighetens äldre broder. Ehuru England icke har att frukta något omedelbart anfall på sin frihet, vet det dock att dess lycka och dess framgångar, som bero på en ständig utveckling af a Ach ar elkidEit Icke kunna Nn l S 1 n ö S 1 I ! l f 1 i i j RE a r EF i