Aftonbladet – 3 november 1851, sida 1

Kossuth och Ungerska frågan. Efter Algernon Massingberd. Kossuth lärer hafva tillkännagifvit att han tnderssittskortasbesök i England ärnar bo hos Mr Algernon. Massingberdy er, ash hans värd hade förut utgifvit en liten skrift, Letter on Kossuth and ihe Hungarian guestions, som oaktadt sin korthet anses innehål:a det tillförlitligaste man ännu i England offentliggjort om Kossuth och Ungerska frågan. Men hvem är denne hittills såsom förfatlare alldeles obekante man, hvilken för ögonblicket väcker så mycken uppmärksamhet? Af honom sjelf får man veta föga derom; allt hvad han i det afseendet antyder i inledningen till sin brochyr, är att han i politiken tillhör Torys, hvilken åsigt föranleder honom till den erinran, att om förhållande skulle smedgifva honom ett mer omedelbart deltagande för Ungerns sak, än genom skriftliga intyg, så skulle han icke derigenom gynna oordningen mer, än den Massingberd, som fordom med en tropp till häst och fot biträdde. Cromwell i slaget på Marston Moor.s Engelska recensenterna hafva likväl uppspårat och offentliggjort åtskilligt annat om örfattaren, hvilket torde behöfvas för att förklara huru en tory, ättlingen af en gammal jordägareslägt, och sjelf officerare vid drottning: Victorias hästgarde (vThe Royal Blues,) kunnat fatta ett så lifligt intresse för Kossuth och Ungrarne och vinna kunskap om hvad han härom meddelar allmänheten. Mr Algernon Massingberd är son af en gentleman, som i sina yngre år valdes af en nordamerikansk indianstam till anförare, och i denna egenskap lyckades att i flera år motstå blekansigtenas intrång på stammens jagtområde. . Sonen tycks hafva ärft en god del af sin fars äfventyrarelynne. I sin ungdom tjente han som midshipman: på brittiska örlogsflottan i kinesiska kriget, och blef ställd för krigsrätt derföre att han utan order, men med framgång, stormade ett kinesiskt batteri och derifrån eröfrade den mantschuiska fanan Från flottan öfvergick han sedan till armeen, och har efteråt icke gjort sig känd inför allmänheten gonam annat än några besynnerliga men lyckade vad, t. ex. att på 11 timmar gå 50 miles (7, mil) utan. afbrott, o. s. V. Efter en resa 1 Ungern blef han äfven en af de utländningar som besökte Kossuth i Kiutahia; hans resesällskap vid detta besök utgjordes af David Urquhart, af en berömdimprovisatore signor Regalai, af författaren till Revolutions of Russia, och prins Fredrik af Augustenburg. fter dessa upplysningar om författaren blir det lättare att skärskåda hans skrift. Före min afresa från England, — sägår han — hade jag ingen bestämd äsigt om Ungerns strid; och i fall jag Kyste någon förkärlek för den ena eller andra meningen i denna strid, var det snarare för hvad man i England framställt säsom ordningens sak. Jag erkänner öppet att. jag hemtat mina omdömen hufvudsakligen från hvad jag läst itidningen Times — omedelbara iakttagelser hafva sedan radikalt botat mig från den villfarelse, hvari jag genom denna läsniog blifvit inledd. Hvad jag sett i Ungern och Mindre Asien har förändrat min öfvertygelse och stadgat den mer och mer till hvad den nu innebär. Om Kossuths belägenhet och sysselsättningar i Kiutahia säger. författaren: Ni skulle hafva byfvit lika öfverraskad som jag när jag i Kiutahia hörde Kossuth yttra sig om Englands politik på ett besynnerligt men ganska ledigt engel kt språk, erinrabde om Shakspear (under sin långvariga fångenskap hade han nämligen studerat fn författare och-af honom inHemtat sin engelska) och höra honom förorda stiftandet af ett anglikanskt biskopsdöme i Rom, säsom det bästa medlet att motarbeta det ulträmantana anfall på anglikanska kyrkan, hvilket han då förätsäg, flera mänader innan det skedde. Er förvåning skulle icke varit mindre än min, när jag, med uppgifterna i Times för mitt minne, väntade att i Kiutahiase-Kossuth omgifven af österländsk. lyx, underhållen. genom rof från Un