Aftonbladet – 31 oktober 1851, sida 1

HM vid Storgatan; i P. M. Höörs vid Nybrogatan å Lacduna samma annons införes. Under 46 banko imföres sat sig i detta afseende, ingalunda varit så chimerisk som det behagat visst folk att föregifva. Jag tror mig vara ganska noga underrättad såväl om det hela som om åtaljerna rörande den komplott, som blifvit 1ppgjord af Elysåes intimare vänner och son äfven denna gång endast strandat mot geieralernas vägran till bifall. Man trodde sig emellertid hafva besegrat skruplerna hos ett par af dem; men vid det afgörande ögonblicket vaknade åter betänkligheterna och tvifvelsmålen, och de förklarade sig icke vilja företaga. något utan bestämda ordres från krigsoch inrikesministrarne. Om ej detta hufvudsakliga hinder stått i vägen, så skulle den uppgjorda planen hafva blifvit verkställd. Den bestod deri, att — såsom det varit temligen väl bekant — Paris skulle nattetid militäriskt besättas; hvarefter följande dagen ett manifest skulle utfärdas af presidenten Bonaparte, som, utgående från nationalförsamlingens motstånd mot landets. önskningar om grundlagens revision, hvilka. blifvit uttryckta genom talrika petitioner och. genom uttalade åsigter af 80 generalråd, skulle förklara nationalförsamlingen för upplöst. Enligt samma manifest skulle allmänna. rösträtten återställas och valförsamlingarne inom kort tid sammankallas för att; besluta om presidenten Bonapartes bibehålllande vid presidentskapet i 10 år, hans oämdliga återvalbarhet etc. etc. Ända till valkårens sammanträdande skulle presidenten vara beklädd med diktatorisk makt och vädja till armåens fosterlandskärlez, af densamma endast begärande den allnänna ordningens upprätthållande. Sädan är den ståtliga plan, som endast gått om intet till följd af generalernas svaghets, såsom Persigny uttrycker sig. Dem har blifvit uppskjuten till mera gynnsamma tider, och för ögonblicket har man inskränkt sig till att öppet uppträda mot lagen af den 31 Maj. Detta beslut har intet annat skäl än den inbillning som presidenten Bonaparte tyckes hafva gjort sig, att han genom dem allmänna rösträttens återställande skulle erhålla större utsigter att blifva återvald. Journal de Francfort innehåller åter en märklig halfofficiell artikel, hvilken väsendtligen lyder så här: Sakerna i Frankrike se hotande ut. Revolutionen skall å nyo utbryta, i fall presidenten kastar sig i den allmänna rösträttens armar. Ingen kan betvifla, att hr Louis Bonaparte i detta fall endast skall blifva ett redskap i demokratiens händer, hvars rörelser han aldrig skall kunna beherrska. Vi hafva i en föregående artikel sagt, att de nordliga makterna alldeles icke skola blanda sig i Frankrikes inre angelägenheter. Men skulle detta land blifva ett rof för anarkien, så blifver det dess egen sak att underkasta sig alla de chancer, som kunna framgå af ett sådant tingens tillstånd. Vi veta att den öfriga delen af Eurcopa är på sin post mot hvarje revolution, från. hvilken sida den än må komma. Vi veta widare att det för en sådan eventualitet r der fullkomlig öfverensstämmelse mellan de nordliga makterna. Vi veta slutligen, att alla Tysklands inre stridigheter skola försvinna, då det gäller att beskydda hemmet mot infall af en revolution, som icke kan hållas inom Frankrikes gränser, utan som nödvändigt skall söka ett aflopp för att utbreda sina ödeläggande böljor. I detta fall skulle den politiska frågan och samhällets försvar absorbera alla andra intressen. Tyskland skulle då blifva tvunget at söka ett stöd i militärdespotismen såsom de enda medlet att förebygga en katastrof, mec hvilken anarkidespotismen skulle hota, så snart Frankrike åter beträdde en väg, hvarest landets frälsning icke mer berodde af regeringens energi, utan af massornas ombytlighet. TYSKLAND. Lord Palmerston skall hafva sändt lord Cowley, engelska sändebudet vid förbundsdagen, en skrifvelse, hvaruti han uttrycker sin förundran deröfver, att förbundsdagen besvarat hans protest mot den österrikiska helstatens inträdande i det tyska förbundet, blott med att hänvisa till samma förbunds svar af September 1834, på Englands då afgifna protest mot det nämnde år af preussarne och österrikarne företagna besättandet af Frankfurt. Lord Palmerston gillar att lord Cowley öfverlemnat till förbundsdagens president hr Cartwrights not af den 21 Nov. 1834, hvaruti förbundsbeslutet af Sept. 1834 är fullständigt besvaradt; och slutligen förklarar han, att då förbundsdagen icke besvarat den sista engelska protestnoten, vill engelska regeringen tills vidare låta saken hvila. Samtliga tyska kabinetter äro eniga om att under den förestående vintern vidtaga sådana åtgärder, att deras härar kunna stå marschfärdiga vid nyåret. Vid den nyligen i Czenstochau hållna Mariafesten hafva öfver 80,000 pilgrimer infunnit sig från Polen, Galizien, Litthauen, Posen, ja till och med från de turkiska gränsprovinserna. RYSSLAND. Ostsee-Zeitung berättar att några tscherkassiska officerare upptäckt en sammansvärjning bland adeln, som skulle varit ämnad att utbryta under instundande vinter. En mängd ansedde, ja till och med nära thronen ttående personer skola redan blifvit arresterade CENTRAL-AMERIKA. Den nya republiken Nicaragua förkofrar sig skyndsamt. . Dess hufvudstad är Granada, med 15000 invånare, hvaribland en mängd spanska, engelska, franska, tyska och nordlamerikanska köpmän, ditlåckade af det för mandeln särdeles förmånliga läget vid Nicaragwasjön. I spetsen för styrelsen står en Directorr, som