icke tror duga Ull något annat an Ycd Oc UTtIMIE oförsigtigt nog, ja oförsvarligt, nedhugger de tjocka krokiga grenarna till bränsle, lemnande stammarnt qvar att snarare öfvergå till sin förgängelse, och således beröfva skeppsbyggeriet den stora vigtiga beständsdelen krumvirke, som det framför alla öfriga yrken så nästan oundvikligen behöfver. Frågas: äger icke skeppsbyggeriet, denna vigtiga stora industriren, att fordra allvarligare uppmärksamhet och behjertande härvidlag frän de statsmyndigheter son; vederbör? Borde icke jägmästare och kronobetjening landsorterna ständigt och allvarligen göra allmoger uppmärksam på den nyssnämnda nyttan? Ja bor de icke kanske ändä nägra allvarliga ätgärder vidtagas från statens sida? Hofjägmästaren m. m. af Ströms nitiska bemödanden för ekplanteringen och skogarnes värd inom fäderneslandet, hoppas vi skola icke med honom dö bort. Ämnet är af alltför stor vigt för att icke påkalla en allmännare uppmärksamhet. England liksom flera andra länder har ännu mer in Sverige brist på krumvirke, det är således behofvet som lärt denna genialiska nation att uppfinna me hoder att af endast rakt virke sammansätta sina farygsspant. — Det bästa jag i den vägen säg, va Aberdeen i Skottland och skall detta byggnadssätt värmare och detaljeradt i figurer framställas uti den reseberättelse jag tillsammans med min reskamrat, hr Cedergren,snarligen kommer att afgifva. Mängen skulle i Sverige vid första päseendet förkasta detta yggnadssätt såsom alldeles obrukbart, men vid ett ärmare päseende, vid ett ytterligare svar på den fråga vi ovilkorligen göra den engelska skeppsbyggaren, skole vi finna att vi med vära hittills rikligare tillgävgar på virke icke lärt oss rätt förstä eller beräkna ett fartygs styrka, sammansättning eller hushällningen af virket vid dess begagnande. Och likvisst gä de engelska fartygen till jordens alla länder, trotsande oceanernas stormar och visande atj24 vära farhägor, vära betänkligheter voro öilver ga öl Men ehurn detta är en het, äger dock krum-lats virket i alla fall det föret framför det ra avd let inbespar en ganska ansenlig tid vid arbetets utfö-Iha vande och derigenom icke kostar mera än det rak: virket med sina flera laskar och tränaglar eller bult. Den praktiska methoden i alla fall nyttig att ära, och det skall vara en glädje att allmännare fo göra den bekant. De träslag som i och för skepps byggeriet vanligen nyttjades i England voro: Engelsk ek till spant och förtimring, äfven ä en del fartyg till däcksbjelkar och garnering; pris i London 2 s. samt i Aberdeen 1s. 8 pence ) pr kubikfot. Preussisk ek, spant, förtimrivg, balkvägare åc.; prisli frän 1 s. 6 pence till 2 s. pr kubikfot. Amerikansk ek, skarndäck, baikvägare eller starkarc: förbindningar; pris från 2!, till 3 s. pr kubikfot. Afrikansk ek, kölsvin, spelposter, balkvägare, hjulhus och däcksbjelkar, m. m., pris 3!, ä 4 s. pr kubikfot. Engelsk alm, köl och kölsvin samt bordläggning af bätar; pris i London 2 s. 3 pence samt i Aberdeen 1!V, å 2 s. pr kubikfot. Amerikansk alm, mellanstycken ä kölen, bordläggning i botten; pris i London 2 s. i Aberdeen 1V,s. Teak från Ostindien eller Afrika, bordläggning öfver vattnet, kölsvin och garnering samt däcksbjelkar m. m., pris i London 5 s., i Aberdeen 4 s. pr kubikfot. Mahogny, bordläggning öfver vattnet, däcksbalkar, balkvägare, däck, inredning m. m., pris i Londorp 5 s. och i Aberdeen 3 s. 9 pence. Yellow Pine, Amerikansk, ordinär storlek, nyttjas til! däck och rundbult, pris i London 2 s. 6 pence och i Aberdeen 1 s. 4 pence pr kubikfot. Dito Dito till mastträd om cirka 75 fots längd och 20 tums diameter; pris i London 3 s. 6 pence samt i Aberdeen 2 s. 6 pence pr kubikfot. Priset på jeroplätar och hörnjern till spant m. m. är ofantligt billigare ön i Srerige, nästan endast hälften sä dyrt, men jernet är af mindre god qvalite, hvarföre vära svenska jernängbätar äga synnerligt företräde. De engelska jernängbätarne byggas dock med mycken noggranhet, men jag tror att de svenska på intet sätt stå efter, fastän ej till de storlekar eller antal som i England förfärdigas äfven för de mest aflägsna länder. Uti New-Castle ä m:r Coutts Parkinsons varf vid Willington-Quay och S:t Peters Dock Yard byggdes endast seglande fartyg af jern, hvaribland ett för Ostindiska farvattnen 160 fot längt, 30 fot bredt och 20 7, fot djupt i rummet. Priset på dessa fartyg af jern, der materiel och kol fäs för utmärkt billigt pris, var icke större än för fartyg afträ i de högsta klasserna. Närmare beskrifning ä dessa jernfart;g skall framställas i min reseberättelse. Uti Glasgow gjordes äfven master af jernplät till ett fyramastadt angskepp för resor på Amerika; de voro högst enkelt sammansatta af 3, tums plat, 83 fot länga och 26!, tum i diameter; man pästod att de ej voro dyrare än af trä, och jag vill förmoda det samt hoppas att vi äfven i Sverige skulle kunna komma till en närmare erfarenhet om dessa jernmasters bruk och nytta, synnerligast då mastiräden härstädes blifva allt sällsyntare och dyrare samt snart nästar dej mera finnas till. Mycket skulle kunna vara att tillägga om ätskilligt ;Ji skeppsbyggnadsväg, om priser ä maierialer och malehiner m. m., men för män af facket komma de ati rättelse; ja r blott härreise emellan sven skonsten, och vill sant jag förut nämnt, på I T hvarkev kan bevisa att vi, utom i hvad intet sätt stä efter den en: uti det theore nyttiga konst. Uti Fravkrike, der jag blott ägde tillfälle att besöka Havre de Grace, Rouen och Paris, stod skeppsbyggnadskonsten ungefirligen på samma ståndpunkt som den engelska; man ägde dock mera krumvirke; skeppen voro med mycken noggranhet sammar Å samt väl gjorda, och marinmuseum i Paris var ordnar -lpå ettsätt som visar den franska nationens smak och konstsinne. Sverige borde kunna vara skepps sta tillverkningsort, vi äga virke i ch koppar i vära berg, vi r styrka och slöjdskict et, och vi äga snillen som .Jieda dem och skapa de vackra former som skola el göra vär skeppsbyggnadskonst ärad öfverallt hvar den svenska flaggan visar sig. Skeppsbyggeriet är säledes en naturlig industri i Sverige, och i den stora konkurrensen skola vi alltid kunna verkställa vära arbeten billigare än andra npa-1 -Jicner. Af hvad jag inhemtat kunna vi ätminstonej. bygga dem för cirka 3 pr ton b ligare än i England, -I vore det då icke skäl för vära handelshus, kapit eller älskare af svcnsk industri som -Jdertill, att göra svenska nyl :Jull cn handelsvara på verld blefvo kända, och vi liksom Eng! beställning ven från nsre orter? Om allmänna tavkan blef mora riktad körpå, jemte kapitalerna, i stället för att nedläggas i fiera för värt land mera onaturliga industrigrenar, eller i stället ör alt dragas ränta på motinteckningar; om man hör :iksom hos den stora kraftfulla industriella engelska nationen, väga de sina penningar för sitt lands naturliga ndustri, bandel och kommunikationer, samt satte deruti sin nationalära, så skulle äfven värt skeppsbyggeri i fäderneslandet kunna påräkna en större uppmuntran, en större afsättning, vära fartyg vinna altmännare loford blifva kända öfver Lela verlden. Men skola vära fartyg vinna denna framgång så mäste också deras byggnad, om icke öfveriräfia de andra nationerpas, dock alltid kunna fullt ut mäta sig med dem. Det tillhörer oss att följa med tid och cke allenast se, utan ock arbeta tjeliva för den konst vi idka och älska, så visa, ä ven irån Sverge ännes näögot att lära. nadskonsten har I geriets förnäma skogar, jern