Aftonbladet – 30 oktober 1851, sida 1

En tysk tidning berättar, att em engelsk skomakare, Sporkes Hall, uppgjort en egem theori för konsten att bekläda fötterga och offentliggjort den uti en brocbyr, som han. kallat SFötternass Bok. I denna väl skrifoa och med mänga afbildningar utstyrda skrift erhåller läsaren en fullständig historia om skodon, från Österländernas sandaler till vära dagars suwarow-stöflar. Derpå följer en historia om handtverket, hvilken börjar med den helige Krispin. Vigtigare än denna inledning är dock skriftens egentliga praktiska kärna, hvarvid författaren beträder anatomiens och fysiologiens fält, och som gör boken rekommendabel ät alla skomakare. Hr Sporkes Hall pästur nemligen och troligen med skäl, att bland så kallsdi bättre folk säkert nio tiondedelar hafva skadade fötter genom skomsakarens synder. — Bansem, den bekante Amerikancaaren, som hade knniraktet med Jenny Lind, började: redan tidigt entrepriser, beräknade på Yankees inyfikenhet, yngling fann han en ypperlig bjordl af buffelxar på Long Island, der en engelsk kappplöpningsI bana finnes. Genast hyrde han denna hjord mot en bagatellsumma för en viss dag. Deretter for han öfver till fasta landet och förhyrde för samma dag alla farkoster, som brukade frakta menniskor öfver till ön. Nu lät han mel stora affischer tilkännagifva, att en kap löpning af buftlar, ridna af Indianer, skulle ske, och att ingen entreafgift bebötde erläggas. Det var nägot nytt. Tilloppet var ofantligt och Barnum tog glupskt betaldt för sina bätar samf: skrattade sedan ät dem, som läto narra sig; ty när gon kapplöpning blef ej utaf, ÅF 3