alltid haft en kassa af 30 å 40 rdr. Betjenten Söderberg och uppasserskan Nilsson hördes som vittnen, och inhemtades af deras berättelser hufvudsakligen, att Hansson den 4 dennes nägra gänger varit uppe i huset och frägat Nilsson om brukspatronen vore hemma, samt då hon härtill svarat ja, äter aflägsnat sig; att dubbelnyckeln till hr: Renströms rum hängt i köket och att Hansson, siä ofta han velat, tagit säväl denna som nycklarne till de ötriga rummen för resande, och ingätt i hvilket rum han behagat, fastän hyresgästerna varit borta. Hansson fortfor under tärar att bedyra sin oskuld och anhöll att blifva ställd på fri fot, hvilket rädstufvurätten likväl icke för närvarande ansåg sig kunna bifalla; och utsattes mälet att äter förekomma den 3 November, till hvilken dag pigan Eriksson och mamsell Philp skulle kallas för att böras. — Trenne för allmänna säkerheten högst vådlige personer hafva natt på bar gerning blifvit gripne under det de varit sysselsatte med att föröfra inbrott. Polis;konstapeln i Skeppsbrotrakten, Nilsson, ätföljd af extra konstapeln Flygare, hade kl. half 2 under patrullering passerat Skeppsbron då deras uppmärksamhet blifvit fästad derpä att porten till Beskowska hu;set M4 18 vid Skeppsbron, mot vanligheten stättt öppen. Nilsson hade dä ingått i förstugan då han derstädes anträffat förre kronoarbetskarlen Wahljgren , hvilken pä tillfrågan hvad han hade attuträtta i huI set, svarade: vet icke ni som äro konstaplar but, . känner ni icke grossbandlaren Owenii dräng? Jag i har nyss släppt ut en flicka. Nilsson som ick2 genast i anseende till mörkret igenkäut Wahlgren hade dock anat oråd, hvarföre då han kände vaktmästaren Lindström som vore anställd hos br Owenius, Vahlgren uppmanades att gä upp i huset och hemta ed Lindström tör att få porten stängd. Wahlgren bade äfven gätt upp och strax derpä äter kommit ned med en person som uppgaf sig vara Lindström, men som dock sedermera igenkämdes vara förre kronoarbetskarlen Wennerström. Wennerström hade yttrat till Wahlgren : skäms icke du att ställa till spektakel och ha porten öppen sä sent, jag ska anmäla sädant till patron, och du ska fä afsked., Nilsson var nu öfvertygad om att han hade tjufvar framför sig, men vågade icke gå bröstgänges till väga, förr än han erhöll hjelp. En snickarearbetare Andersson hade kort derpä passerat förbi, och denne bade på Nilssons anmodan uppsökt öfverkonstapeln Berlin, hvilken anträffad ä vaktkontoret skyndsamt anlände till stället. Sedan öfverkonstapeln hopsamlat flere patruller och antändt sin lykta oberverades, att ett större hängläs utanför hr Owenii kontorsdörr blifvit sönderbrutet, och i trappan hitades en ny en alns läng s. k. kofot äfvensom 13 dykar, en knif och en ljusbit. Tjufvarne, som begifvt sig upp uti huset, eftersattes nu. Wahlgren anträfades genast, och efter en ganska svär strid lyckade det få ned Wennerström från en mur på hvilken han uppklättrat. Uppkommen ä vinden tillkom betjenten Ericsson, i tjenst hos husegaren, hvilken förklarade att nyckeln till vindsdörren vanligen satt uti. Men nu var dörren igenläst. Dä försök att uppbryta densamma misslyckats, hade öfverkonstapeln Berlin efterskickat en smed som uppdyrkat dörren. Uppkommen ä vinden hade en tredje kronoarbetskarl blifvit anträffad, undangömd i ett hörn. Denne uppgaf sig heta Häggblom. Alla tre tjufvarne aftördes till häkte och i dag hölls i närvaro af hr öfverstäthällaren grefve Hamilton polisförhör med dem. Höggblom, som infördes först, erkände att han ämnat föröfva inbrottet, men icke haft nägon i sitt sällskap. Kofoten hade han dageo förut för 1 rdr bko köpt i en jernbod vid Skeppsbron, men dyrkarne kändes han ej vid. Tillspord om sina lefnadsomständigheter uppgaf han sig hafva tjenat vid Svea artilleriregemente och G:te batteriet. För vanfrej. adt uppförande bade han i November mänad 1843 blifvit skänkt till kronoarbetskären, men derifrän rymt, och 1848 intagen ä Längholmen, För första resan stöld vore han straffad; hade men d. 4 April detta är kommit på fri fot samt efter erhållet pass begifvit sig till Nyköpiog, Sedermera hade han kringstrukit ä landet till dess ban sistl. lördag anlände bit till staden och genist uppgjorde planen till den ru misslyckade stölden. Po::smästaren förklarade sin belätenbet me: att Häggblom erkände, äfvensom att det vore ettganska vackert drag af honom att vilja söka fria sina kamrater, men sädant skulle ej lyckas. Öfvekonstapeln Lindvall framträdde nu och pästod att den tilltalades namn vore Bjurvall cch icke Hägglom ; men oaktadt Wahlgren, pä ett ganska fint sätt af hr polismästaren Stråle tillspord om Bjurvall varit i bans sällskap, svarade ja Bjurvall och jag ha varit kamrater på Rindön, ville den föregifne Häggblom icke acceptera namnet Bjurvall. Wahlgren infördes derefter, och påstod sig vara oskyldig till angifvelsen. Han hade för en flickas skull gätt in uti portgängen, och för att ej komma i spektakel hade han uppgifvit sig vara dräng hos hr Owenius. Wennerström, säsom hr polismästaren yttrade sig, en af Sveriges djerfvaste och farligaste tjufvar, intöres derefter. Han hede ingätt i huset för att söka tak öfver hufvudet. Polismästaren tillsporde honom derefter om icke hr Owenii kontor vore det tak öfver hufvudet han spekulerat pä, men han förnekade all kännedom om det tillernade inbrottet. Wahlgren är straftad för första resan stöld och var nu intagen vid allmänna , renhällvingen. Wennerström är förut straftad för 2:dra resan stöld med inbrott, och är samma person, hvilken för nägra är sedan biträdde vid den djevfva inbrottsstölden ä grosshandlaren Petterssons kontor, då kasgeakistan till; Er polismästaren Sträle förklarade sin belå med det sätt hvarpä säväl Nilsson som öfverkon peln Berlin och extra konstapeln Flygaro a hyarföre belöning ej skulle uteblifva. Ransakningen uppsköts till nästa fredag. — Förhöret med mekanicus Brunbäck och inspektoren Andersson, tilltalade och häktade för att på bedrägligt sätt hafva tillnarrat sig ett klädstyske, kommer f rst om fredag att fortsättas. Emellertid bar det blifvit anmäldt, att de tilltalade föröfrvat flera bedrägerier, äfvensom det blifvit upplyst att Brunbäck uti Götheborg varit häktad för stöld. Ur Laga ä vid Horn i Hamneda socken och Sunnervi härad har den 8 dennes blifvit upptaget liket af en död okänd mansperson. Han anses varit emellan 30 å 40 är gammal, var af ordinär vext, stark kroppsbyggnad med rundlagdt ansigte, ljusbrunt här, ljusa polisonger och liten spetsig näsa; har var klädd i tröja och byxor af grådt meleradt kläde med stora svarta hornknappar och foder af grönt boj,svart lastingsväst, stöflor med korta skaft. läng yllehalsduk samt skjorta af bomullsväf; i kläderna befanns ett sämre fickur med enkel tunn boett af silfver, på taflan är ristadt bokstäfverna C. O. — Säsom tillägg till gårdagens referat angående målet emellan mamsell Lindberg och viee nottarien Blackwood fär nämnas, att Blackwood vid förrhöret erkände, att han icke af Lundbolm erhållit mägon fullmakt att atbemta de effekter, som han söktte att med väld bortföra från mamsell L., äfvensom satt hr polismästaren De Mare förbjöd Blackwood, vid vite af 500 rdr bko, att flytta eller förskiagra mögot af effekterna, intilldess Öfverstäthällare-embetet lemnat sitt utlätande. öfver m:ll Lindbergs yrkande. Malet förekommer i morgon. Lidköping. Genom inbrott i Flistads kyrka i Yadsbo härad, natten till den 10 dennes, har följande blifvit bortstulet: en mässhake af rödt sammet, rikt brodorad med silfver, 2:ne st. messkjortor, flera mindre innepersedlar, 2 rdr 40 sk. bko i kopparmyntt och omkring 2 skalpund gamla ogängbara kopparslantar. En belöning af 10 rdr bko är utlofvad för tjurfvens upptäckande och det stulnas tillrättaskaffande. nan torKlaäarade, det hån pa Scanar: uder Å Örebro den 25 Oktober. Examen vid Hiseberga läcore landihy vn Lala föreöttadan Jan