Aftonbladet – 29 oktober 1851, sida 2

som är from som ett lam och aldrig besöker några offentliga ställen, utan tillbringar sitt if bland gamla fruntimmer, skulle blifva invecklad uti en hederssak. Det förhåller sig så med min kusin Ernst, att vanan är detsamma hos honom som passionerne hos andra; så att han anser för en obestridlig rätighet, att då han tagit plats uti den omnibus, som är bestämd att afgå klockan åtta, äfven kunna befalla konduktören att på klockslaget sätta vagnen i gång, likasom en hop rabulister anse sig ega ovilkorlig rätt att uppstiämma Marseljäsen eller blåsa tobaksrök uti näsan på en grefvinna. Men för att komma till duellen, så hände det en dag, attidetsamma min kusin på slaget åtta sätter sig uti omnibusen, hade konduktören på en ung främlings begäran bifallit, att afresan skulle få fördröjas några minuter, i afvaktan på ett af denne fremling väntadt fruntimmers ankomst, Min kusin, som förutser, att uppskofvet kommer att förorsaka en rubbning uti hans för dagen bestämda vanor, blifver deröfver rätt ledsen: men då en qvart gått förbi, blir min kusin högeligen förbittrad, då han betänker att detta truntimmer kommer att blifva orsaken till en serie af oregelmessigheter, som följa hvarandra och endast tjena till att rubba den bestämda timman för middagen, kaffet ochsiestan. Då tjugufem minuter voro tilländalupna, kunde han icke uthärda längre, utan mumlar halfhögt: At fanders med mamsellen!n Genast lemnar den unge fremlingen honom sin adress, i det han begär hans i utbyte, och mötet utsättes till klockan åtta följande morgon. Klockan precis åtta, tillade fremlingen; men den dagen lät min kusin vänta på sig. Han gjorde ursäkter, hvilka likväl icke an wogos; men vi, som hederliga vittnen och goda slägtingar, gjorde resten, och hederns fordringar blefvo tillfredsställda.