ultrabonapartusterna Iorsokt att Saljd UCSS al: all skaffande för grundlagens revision och fram— för allt för upphäfvandet af nämnde grundBo lags 43 artikel. mil Jag har tagit ifrån dig ditt ur; jag ser ski gensdamerna komma; jag vill gerna gifva ing dig dettillbaka; gif mig din börs i utbyte! par Vill ni köpa vär sköna lag af den 31 Maj? son Det kuide vara en god sak för eder! Hvad like vill ni ge? ...... Färsk fisk, färsk fick! ter! Jag är riktigt trött vid att behöfva omtala leg hvad man redan mycket för länge, redan mycgra ket för ofta har svarat på anbudet att få gifva haf någonting i utbyte för afskaffandet af lagen lite af den 31 Maj. rik ;Man behöfver ju icke svara alls, utan låta utn dem ropa, så mycket de vilja: Färsk fisk, färsk fisk! till dess utbjudarne nödgas kasta hai meraniämnde lag i upphäfvaadets och glömna skans jöl, — en utgång som kan förutses., att I öfrgt är le National en af de tidningar, af som mist hårdnackadt bekämpat kElysces inda kräktnigsbegär. Denna tidning har derföre im af de Fonapartistiska tidningarne blifvit öfverfö fallen ned största bitterhet och svarar härpå he den 18 innevarande Oktober med följande arse tikel: dr Ja vi äro oefterrättliga; vi vilja icke tro vi på visst folks goda och redliga afsigter; i stället för att räcka dem handen då de göra för min af att taga ett steg för att närma sig till en oss, förneka vi deras goda afsigter och missFa tänka det skäl som drifver dem. jm I tio dagar hafva de Bonapartistiska tidnin-, fö garne försäkrat att hr Bonaparte vill återkalla Bo lagen af den 31 Maj, att han blifvit bevekt re af de firor, som denna lag bereder det allmänna lugnet, att han suckar öfver fyra milBu lioner almäns utstrykande; att han vill göra fö! offentlig afbön inför grundlagen och folket frö som valt honora till republikens president; — hr och likväl stöta vi honom alltid ifrån oss såde som den farligaste fiende till våra grundsatås ser; vi vägra att ingå på hvarje underhandta; ling, som för honom skulle kunna öppna vä-.m gen till ett andra presidentskap. mi Fö jaktligen utmålas vi såsom inskränkta ur personer, lumpna til och med i vårt hat, utan hy förmåga att kunna fatta de stora politiska kombinationerna. Vi skola icke destomindre fort-!nå fara att vara hr Bonapartes hårdnackade mot-lyg ståndare och detta af två skäl: Det första är, att om han på allvar ville 3; t afskaffandet utaf lagen af den 31 Maj, så skulle han ännu icke vara prestpartiets huf-! vudman; det andra är, att vi icke tro det ringaste hvarken på hr Bonapartes änger eller, på de redliga afsigter hvarom de elyseiska tidningarne tala. Vi äro tvertom fullkomligt öfvertygade, att hr Bonaparte alls icke bekym-!, rar sig om den allmänna rösträttens återstäl-, iande, och att han icke en enda dag, nej icke en minut efter den 31 Maj har oroat sig öfver; fyra millioner medborgares bortdrifvande från: valurnorna. Elysees tidningsr hafva bedöfvat vära öron h med ordande om hr Bonapartes frisinnade afti sigter; men presidenten har noga aktat sig att a yttra ett ord, som kunde officielt kompromet-!S tera honom. Vid den tid då le Constitution-ti nel begynte sitt korståg mot lagen af den 51 ti Maj. förnekade presidenten hvarje delaktigh het i ansvaret för de inspirationer, som dennajt tidning mottagit; och då hr Baroche frän tri-:S bunen å nyo uppsatte den 31 Maj-lagens fana, aktade hr Bonaparte sig för att desavuera sin minister. Hr Bonaparte har framkallat lagen af den 31 Maj, han har utnämnt den sjuttonmannakommission som utarbetat förslaget dertill,!v han har anbefallt sin minister att understödja: den, han har kontrasignerat den, han har re-c S 1 Filadlelon an fa dan till sin premierminister utsett hr Leon Faucher, denna lags referent; lagen af den 31 Maj är hans älsklingsverk, den är slutstenen i den reaktionära politik, som han följt medl denna ihållighet, hvilken af hans vänner pri-l. sas såsom det utmärkande draget i hans ka-l, rakter;, och ändå vill man inbilla oss att hr Bonapaarte är färdig till hvad offer som helst för att. få denna lag återkallad! Såssom invändning mot vår otrohet framdrager man enhälligheten hos de Elyseiska I tidningar, som bära vittnesbörd om hr Bonapartes afsigter. Men prisade de icke äfven l. vid valet den 10 December sin kandidats liberala åsigter, ja till och med hans socialistiska åsigter? Skulle icke hr Bonaparte enligt! deras löften borttaga hälften af skatterna, utfärda amnesti åt de olyckliga personer, hvilka såsom politiska förbrytare blifvit deporterade, och godtgöra de felsteg som blifvit begångna af en kraftlös diplomati? Presidenten har gifvit den mest obekymrade dementi åt kandidatens förespråkare; vi kunne således icke sätta någon särdeles tro till tidningar, som visat sig vara så föga trovärdiga och så illa underrättade om hr Bonapartes tänkesätt. ;För att vederlägga oss framdrager man äfven den vrede som uppenbarar sig hos de royalistiska tidningarne, hvilka verkligen tyckas tro på planen om den allmänna rösträttens återställande. Mer dessa tidningar hafva, liksom atlmänheten, äfven blifvit bedragne i Augusti månad år 1849 af det der beryktade brefvet till hr Edgar Ney, i hvilket återställandet af påfvens absoluta makt i Rom klandrades. Det är tvdligt att dessa tidningar, alldeles såsom hopen, misstagit sig i afseende på betydelsen at dessa rader, sedan hr Bonaparte sjelf befallt att man från tribunen skulle desavuera den tydning man gifvit åt hans tanka. Vi hafva således goda skäl att i tvifvels-! mål draga redligheten hos de elysgiska tidningarne och icke heller lägga någon vigt på Fe ESTTASESOESERETSRE ESSER TSE AKAI BA IT HEDE? ma ögonblick , som hon var på väg att ingå den heligaste, men tillika mest prosaiska af alla förbindelser, att jag deröfver kände en slars samvetsförebråelse. Ehuru det redan . I and net min makt att hela detta