Aftonbladet – 29 oktober 1851, sida 1

torde afhemta 26 kärfvar Stictkor å C. O. Strindbergs Kontor vid Riddarholmshamnen. Ti... GÖTHEBORG oc HELSINGBORG afgår Onsdagar, kl. 9 förmidd., från Biigence--kontoret i huset 33 ö vid Clara Södra Kyrkogata. OBETALTA BREF medfölja till Post-kontorem å Linien. Diligencen ankommer till Götheborg Söndagarr, till Helsiogborg Tisdagar, och till Stockholm Tlorsdagarr. a 2 Oo SE FRANKRIKE. Moniteur du Soir, hvilken numera återtagit sin gamla titel: Moniteur Parisien, och anses säsom Elysåes officiella organ, innehåller följande artikel 1 anledning af ministerkrisen. Presidenten vill återkallandet utaf lagen af den 31 Maj, hvars olägenheter, beräffande både dess innehåll och form, redan linge blifvit blottade till och med af deni, som bidragit mest till dess antagande. Presidenten vill, före 1852 års stora kris, fullända sitt pacifikationsverk och gifva dementi åt partiernas olycksbådande förutsägelser. Presidenten vill, efter att hafwa gifvit de gamla partierna tre års lugn för att förena sig om samma syftemål: Frankrikes frälsning, — han vill till ledamöter i hvad vi skulle vilja kalla den stora politiska komplotten upptaga icke demagogien som förnärmade 1848 års lagar, utan det demokratiska elementet, som nu i 50 år har blandat sig med alla vårt lands institutioner. Presidenten vill med ett ord att alla insigtsfulla och patriotiska män i Frankrike skola förena sig till ett gemensamt mål; att hela Frankrike skall kallas att uttala sig om sitt eget öde. ;Hvem kan hafva något att invämda häremot? De som blifvit valde af den allmänna rösträtten? Ledarne för hvarje afdelning af det stora ordningspartiet? Men är den allmänna rösträtten icke vid ett gifvet ögonblick uttrycket af Försynens vilja? Men förnekar detta stora ordningsparti icke sitt namn genom att utesluta några. Derföre — framåt på försoningens och framåtskridandets väg! Om detta är en ny politik, så är det säkerligen icke någon antinationell ella någon personlig äregirighets politik. ... Hvad oss angår, så skole vi forfara att säga till prinsen-pretendenten: Utför elert verk ensam; lät icke eder uppmärksamhe: dragas derifrån genom alla edra motståndares motsigande reklamationer; befria eder framför allt från alla dessa generaler utan armå, som föregifva att landet följer dem (en pik åt general. Changarnier.) Den verkliga allmänna opinionen har inga ledare; den dömer strängt de sjelfkära och anspråksfulla fåfängligheter, för att hylla dem, som loyalt och på en jemin väg sträfva fram till det mål, som ensamt intresserar samhället, nemligen: Framskridande verkliggjordt genom friheten. Som man ser tyder denna artikel imgalunda på någon försonlig sinnesstämning hos Elysde mot det stora ordningspartiet. 1ePays tror sig veta; att förslaget om vallagens upphäfvande skall blifva stäldt i en sådan förbindelse med förslaget om grundlagens revision, att man icke kan antaga det ena utan det andra. Le Nationals följetonist, Alphonse Sarr, yttrar i anledning häraf följande: Lagen af den 31 Maj anfalles elleröfvergifves till och med af sina egna upphofsnän; den ir död; fråga är knappast om annat än ceremovielet vid begrafningen. Tvungne att afstå från leana lag hafva vissa entreprenörer börjat funlera, om det icke finnes något medel att draga vinst af dess död och göra sig af med lagen vå något behändigt sätt. Då uppsyningsmännen öfver fiskhandeln i Tavre på fiskmångelskornas bord upptäcka ör gammal fisk, befalla de mångelskorna att så och kasta denna fisk en fjerdedels lieu utom staden på ett ställe, som kallas la Mare-desrontures. För en tid sedan mötte jag en sålan, som till åtlydnad af uppsyningsmännens pefallning, på en skottkärra förde sin fisk, wilken luktade starkt. — Det är ungefär en ralftimmas väg; stundtals stannade hon och sastade sina blickar framåt, till höger och till renster, och. så snart hon icke såg till någon nisstänkt on, ropade hon: Frisk ochfärsk fisk, färsk fisk! — Hvem vill hafva god fisk? Derefter satte hon: ig åter i gång. Slutligen ankom, Kon fill det ställe, dit hon kulle kasta den skämda. fsken. Der stanade hon och ropade än en gång med förviflad röst: Färsk fisk, färsk fisk! Då ingen lyssnade till hennes rop och inen spekulant syntes till, underkastade hon g sitt öde och efter att hafva kaståt en sista lick så långt i fjerran som den kunde nå, kajade hon sin fisk i pölen, hvarest den förvann. Så är ock förhållandet med lagen af den ade hittills nästan icke läst något innat än indaktsböckor. För första gängen afhörde An ma 1å Ninmgan Af Att Ha An Anm alls!