Aftonbladet – 28 oktober 1851, sida 1

äro diktade, under det att de sanna och träffande äro ofullständiga... Det är icke mannens ansigte som vi få skåda, utan er bild, som gör anspråk på odödlighet; dei är icke numera som förr, ett uti en stol peruk. begrafvet Fenelonshufvud, utan en pröktig mask, putsad och utstofferad för allmänheten och efterverlden. Fordom öfverlemnade man åt allmänheten att sjelf i det porträtterade ansigtet återfinna den själfullhet, som uppenbarade sig i en författares skrifter, nu åter blir det allmänhetens sak, att uti skrifterna återfinna den inspiration och originalitet som står att läsa i ansigtet. Under alla dessa målade, graverade eller lithografierade masker läser man med stora bokstätver: Se här den störste bland poeter! Se här den mest sublime bland lyriska författare! Den ene har blifvit mager genom sina betraktelser, den andre tom genom sin djupsinnighet, den tredje uppsvälld genom sitt snille. Uti allt detta ligger icke mera sanning än ut grafskrifterna, allt är grafskrift, min herre... Men det är tid att återkomma till Stora Sanc Bernard. I detta ögonblick hördes buller utanför klosterhärberget och den tjocka herrn öfverröstades af hundarnes skällande. Det är några nya gäster, sade priorn, i det han lemnade oss för att emottaga dem. Jag blef nu en sam med den tjocka herrn och utan att vidare bekymra oss om grafskrifterna förlorade vi oss uti gissningar öfver hvad som tilldrog sig derute. Efter en stunds för!opp inträdde en främmande i salen. Den nykomne var en turist omkring 30 å gammal, utmärkt väl klädd och mycket språksam. God afton, min herre, sade han, och tog .en stol, under det att vi makade åt oss föl att lemna honom plats. Jag ber om förlå