Aftonbladet – 27 oktober 1851, sida 3

a Aa oo UU UPEUMV TRA LULASLULTU, PILCIN straxt — nu gick armen in., rt tet : a POSTSKRIPTUM, nh Den sent ankomna utländska posten mediförde tidningar från Berlin, Stettin och Köln ttill och med den 22, Hamburg den 21, Briässel den 20, Paris och London den 19 d:s. S FRANKRIKE. Den sednaste telegrafdepeschen lyder som Paris d. 21 Okt. Enligt ett cirkulerande rykte öfvertager Billault inrikesportföljen, Arnaud krigs-, Bourjolly utrikesoch Magne finans-portföljen., Hertiginnan af Angouleme hade, enligt en telegrafdepesch från Wien af den 21 dennes, jaflidit i Frohsdorf. Nationalförsamlingens president Dupin hade återkommit till Paris. Nationalförsamlingens konferenssal besöktes redan den 19:de af ett ganska stort antal folkrepresentanter. Furst Kallimaki, turkiskt sändebud i Paris, hade ankommit till republikens hufvudstad. Det metalliska förrådet i Frankrikes bank hade förminskats mer än 6 mill. och stod nu endast 80 mill. öfver sedelemissionens belopp. Den s. k. portföljen hade stigit 600 fr. . Fondernas notering den 21 innev. Oktober: femproc. 90,50; treproc. 55,15 i STORBRITANNIEN. Med ofantlig brådska tömmes kristallpalatset; redan två dagar efter den förut beskrifna ;slutceremonien hade 1300 brittiska utställare hunnit afhemta sina expositionsartiklar. i TYSKLAND. a Uti Frankfurt har ett skott blifvit aflossadt på exborgmästaren v. Heyden, hvilken blef lätt sårad i handen och i låret. Denna tilldragelse har väckt stor sensation i senaten och 1 staden. I Journal de Francforts, som icke sällan ber gagnas af den högre diplomatien till officiella meddelanden, innehåller en märklig artikel rörande Frankrikes inre ställning och de europeiska makternas förhållande till detta land. Deruti förklaras en revolution vara alldeles oundviklig, om republikens president vädjar till allmänna rösträtten. Rörande de öfriga delarma af det europeiska fastlandet, heter det, att dleras regeringar äro på sin vakt mot hvarje rcevolution, den må komma från hvad håll som helst; ty mellan de nordiska makterna herrrskar den fullkomligaste öfverensstämmelsc, och i Tyskland skola likaledes alla meningsskiljaktigheter öfver materiellaoch formfragor försvinna, om det skulle bli fråga om att skydda landet mot en revolution, som icke skulle inskränka sig inom Frankrike, utan söka ett utlopp för sina förhärjande flöden. Tyskland skall i detta falls, fortsätter Journal de Francfort, :i stället att fullända äterupprättandet af tyska förbundet, se sig nögsakadt. att taga sin tillflykt till den militäriska absolutismen, såsom enda medlet att förekomma en katastrof, hvarmed den anarkiska absolutismen hotar OSS, så snart Frankrike åter beträder den bana, )på nvilken landets väl icke mer beror af regzeringens kraft, utan af massornas obeständiighet. Vi upprepa, heter det vidare, satt de nordiska makterna icke skola blanda sigg i Frankrikes inre angelägenheter, men lika byestämdt äro vi öfvertygade, att de blott safvakta det ögonblick, då den franska revolluionen skulle sträfva att blanda sig 1 deras amzelägenheter., Konungen och drottningen af Sachsen ansommo den 20 till Berlin åtföljde af priuarne Albert och Georg, prinsJohans afSachsen söner. ÖSTERRIKE. Från Krems skrifves den 15 dennes att samna dag på morgonen ett i närheten af Gneixenlorff befintligt kruttorn flugit i luften. Platen erbjöd en förfärlig tatla af förrödelse. ruttornet och dess murar voro totalt jemade med marken och på en omkrets af flera undrade steg var marken öfversållad med rus stenar och trädstycken; vinträdgårdarna i ranskapet voro ödelagda. Inspektören vid rutmagasinet, två artilleriofficerare, en stabsaditör, två soldater och en flicka dödades gonblickligen och fyra personer blefvo illa rade. Ehuru endast 120 centner krut fanns magasinet var dock explosionen så häftig, t fiera hus i Krems och Stein vacklade, och tt många fönsterrutor brusto i trakten. ITALIEN. Undervisningsministern Gioja i Turin har git afsked; såsom efterträdare betecknas prossor Farini; andra tala om prof. Melegari ch Cavaliere Cibrario. Storhertigen i Toscana har utnämnt den sterrikiska (!) generalen Ferrarida Grado till eneralkommendant öfver hela storhertigidöwet. Krigsministern Laugier och två generar ha i sammanhang dermed erhållit afsked. lärmed har Toscana, enligt en korresponents uttryck, förlorat hvarje sken utaf oafingighet och Österrikes inflytande blifvit rvandladt till herravälde. Hertigen af Leuchtenberg hade den 8 d:s kommit till Neapel och aflagt besök hos onungen, som besvarat detsamma. TURKIET. Wahabiterna, som man trodde för alltid vista, och som för omkring 33 år sedan till ilften utrotades af Egyptens vicekonung Memed Ali och hans son Ibrahim, visa sig er, eller räware de fallnes söner träda upp t utkräfva den oeftergifliga blodshimnden. ke blott i deras hembygd Arabien väcka des framgångar utomordentlig bestörtning, utan ven och ännu mer i Egypten och Konstan3oyel. Wahabiterne täsade sdesmrs vanll os