Aftonbladet – 27 oktober 1851, sida 3

iko) Riisör 7 5194 313 ån ) Såndefjord 76 5180 507 yt. ) Frederikstad 75 4263 463 m) Levanger 70 966 215 il) Christiansund 69 1630 315 äl. Grimstad 67 4457 428 ne) Aalesund 65 788 254 Tvedestrand 59 3577 374 för Brevig 54 2056 254 . I Dröbak 48 2186 286 ot. Porsgrund 45 3447 323 .o Fromsö 44 831 226 en) Lillesand 41 1623 185 11) Egersund 36 195 112 na I Hammerfest 34 581 163 de ) Skien 33 2180 222 a-)5oggendahl 28 305 76 ac ) Flekkefjord 25 431 94 .yMOSS 23 505 89 al Molde 17 270 65 I Sarpsborg 11 343 43 hr Namsös 7 96 24 e Bodö 4 55 17 Vadsö 4 33 10 16 Vardö 2 13 6 M — KaATHEDRALEN I Krew. Den 20 Septembe; sjinvigdes den renoverade Sofia-kathedralen. Det är bekant, att ett betydligt antal af gamla byzantinska mälningar upptäcktes i denna kyrka. Nu äro nästan alla väggar betäckta med förträffligt bibehällna framställningar ur Bibliska historien och med ätskilliga helgons bilder. Äfven ikonostasen har blifvit äterställd i sitt ursprungliga skick, så att den gamla grekiska mosaiken äter blifvit synlig. Förskönad genom dessa originalarbeten af byzantinska konstnärer från VI ärhundradet, har Sofia-kathedralen i detta afseende otvifvelaktigt ingenstädes sin like. Gudstjensten förrättades af metropoliten Philaret, genom hvars försorg renovationsarbetena i Kathedralen blifvit lyckligt fulländade. Denna tilldragelse är icke blott för Kiews utan öfverhufvud för Rysslands konsthistoria af stor betydelse. — JEMFÖRELSE MELLAN JERNVÄGARNE I EnGLAND OCH I AMERIKA. För några år sedan blef, -säsom en och annan af Aftonbladets läsare ännu torde I minnas, i detta blad i öfversättning meddelad en utI förlig afhandling rörande Fören:a Staternas jernvägar, -I hvilken gick ut på att visa, att jernvägsanläggningarna Iderstädes ske efter en vida mindre kostsam method än i England och öfverhufvud än i Europa. Detta synes tjocksä falla af sig sjelf, dä man besinnar de ofantliga tlsträckningar af jernbanor, som finnas i Förenta Sta-)terna, i förhällande till folkmängden. I Uti en engelsk tidning med en af de sednare po;)sterna hafva vi nu funnit en statistisk jemförelse mellan Englands och Amerikas jernbanor, hvilken gifver ett märkligt stöd ät de äsigter och uppgifter som den nyssnämnda athandlingen innehöll, och hos oss isynnerhet förtjenar uppmärksamhet der jernvägars Janläggande till en större utsträckning mäste helt Joch hället bero på möjligheten af så billisa jernbanor, att ej räntorna på anläggningskostnaden uppsluka mer än hela inkomsten. Förenta Staternas befolkning, heter det, räknar 23 ) millioner själar, till hvilka, utom dem som födas, komma ärligen mellan 4 och 300,0090 inflyttande frän andra länder, mänga ännu i sina kraftfullaste år. Dessa 23 millioner menniskor hafva 10,000 engelska mil jernbanor, då Storbritannien, med 28 millioner invånare, har 7000 mil sådana. Engelsmännen hafva betalt 250 millioner pund sterling för sina jernvägar. Amerikanerne hafva byggt sina 10,000 mil för 36,654,060 pund. De engelska jernbanorna kosta sä-l: !edes 35,700 pund per mil (!V; svensk mil) då deli amerikanska kosta i medeltal 6300 pund eller fögal, mer än en sjettedel af det förra priset. Följden häraf ir, att då bland de engelska jernvägarna endast unI lantagsvis nägra få lemna 5 procents ränta på kapiJ? valet i afkastning, sä lemna de amerikanska. enligt)2 de mest tillförlitliga upplysningar, 6, 8, 10, 12, jalk vägra ända till 19 procenis afkastning. a Man finner af ofvanstäende, att den kostnad, hvilö ksen i medeltal uppgifves belöpa på de amerikanskal jernbanorna, utgör ungefär den summa, hvartill den? sednast föreslagna jernvägen här i Sverige är beräk-! nad. Tager man likväl i betraktande att allt hand-Åa arbete som erfordras till gräfning och nivellering afla arken, arbetslöner för murningsoch timmermansarbeten m. m. är tre gänger dyrare i Amerika, än i Sverige, så synes man deraf kunna draga den slut sat en, att em arbetslönen icke hade varit högre Amerika än hos oss, så hade de amerikanska jern-It anorna måhända icke stätt i mer än halfva priset l 3 mot hvad de nu göra, det vill säga varit ännu myc set mera billiga i jemförelse med de engelska. . — MaCHINVERKSTAD FÖR TRÄARBETEN. Bland j intressantare företeelser på London-expositionen inom 2 machinerifacket, som hittills ej kommit alt nämnas, ) ir en samling af verktyg eller machinerier att drif-! vas med vatten eller ängkraft, för arbetande af trä, ll ill hyfling, späntning, utstämning af tapphaål, skäring af tappar, borrning, m. m., inrättade af WilH am Furness från Liverpool, N:o 20 Lawtonstreet. Dessa machiner, som ref. baft tillfälle se, förrätt) irbeten af nyss nämnda slag med en förvånande ha stighet och precision när man jomför dem med hand )a arbetet, och äro jemväl numera i England mycket il xz oruk, serdeles för tillverkningen af jernvägsvagnar. Den stora besparing i arbetskostnad för simplare ope rationer, som uppstår genom dessa verktygs använ lande, skulle göra dem serdeles användbara vic 1 större tillverkningar bos oss och kunna göra byggnads-n persedlar såsom dörrar och fönster samt simplare n nöbler till vinstgifvande exportartiklar. Uppfinnare; I siger sig hafra fått 17 premier för dessa inrätt. lingar. ; — NYA rönstersäruster. Man säljer något j Mlags tyll, hvars mönster man anser passunde till för: terskärm, spänner det stadigt öfver en glasruta, och ji usvärtar det, jemte rutan, med stark boktrycksfer ) i missa. När denna torkat, aflögsnas tyllen, som dr) y fterlemnar sitt mönster säsom genomskinlig! glas på si len i öfrigt svarta rutan. Denna förses dorefter med NM en vaxkant och öfvergjutes med utspätd svafvelsyraj)? iwvaröfrer man sedan sällar flussspatspulver. — Härat 1 utvecklas flussspatssyra, som fräter de blottade ställe ) 1 13. Efter en eller halfannan timme bortsköljes sy l:e ran med vatten, och när rutan torkat borttages tryckAn svärtan med terpentinolja. Rutan har då mönstret etsadt, och skimret deraf hindrar allt inskädande gel I rom henne, men icke utskädandet. — Förfarandet san äfven omvändas, derigenom ats mönstret svärta: ro jä ett bord, och medelst en mjuk vals lägges öfre utan, sä att denna får ett svart aftryck; men dettz ätt fordrar mera öfuing. j N — NY NORDAMERIKANSK UTMANING DÅ SEGLINGS) Cal ÄFLAnN. I New-York Tribun förklarar ew-rr ordamerikansk skeppsbyggare, Darius Davison, att at an inom ett halft är ärnar bafra en ny jakt färdig. f samma lästetal och pris som den nyligen i Engand segrande jakten America, men bäde till form. yggnadssätt och tackling olik alla förut byggda far y8. Din nya jakten kommer att under loppet af et r efter dess utredning hällas bereåd till täfling med lo vilket eller hvilka andra fartyg som helst, i Ame 35. ika eller Europa; och äga de medtäftande fartygens 4 edare att genom omröstning sig emellan välja ti 54 ch ort för täflingsseglingen, hvilken må bestämma )5 ör hvad afständ som helst, på oceanen eller andr: arvatten, för svag vind eller hätig, med eller me inden. Om nägon bland de till täfing anmäld: keppens ägare icke vill ingå på pluralitetens val, ä ) i er ban att afstå från täflipgen när som helst, för: ?7 n vecka innan den bestämda täflingstidens början J 4 egrar den nya jakten, så vinner dess ägare det far ) :, 8, som kommer den seglande jakten närmast, äf.)t, ensom det, hvilket blir efterst; besegras den ny: 19 Dp, så tillfaller hon, jemte hela hennes utred