KRYDDKRAMHANDLARNE, ) STOCKHOLMS-INTERIEUR AF KIELLMAN-GÖRANSON. Och du får inte två styfver., Jo jag fick tretusen banko kontant af min fosterfar med varm hand., En spottstyver, och dessutom har du ju aldrig fått någon lön af hmom för tjugo ärs trogen tjenst., Jag har fått tillräcklig lön. Han har uppfostrat mig till hederlig kar, till christen., Nu är det allmänt kändt, att gamla Ekman handlade endast kontant: allting, både hvad han köpte och sålde. Han var af gamla verlden och förde sjelf inga böcker, mera än hvad han kallade hufvudboken, ett litet häfte, hvari han inskref sin ständigt vexande behållning. Du har fört böckerna; bränn upp dem allesammans, så vet ingen hvad som funnits efter hans död. Dessa kontanter i kassakistan hafva genom ditt biträde blifvit sammanskrapade ; du anses allmänt som enda arfvingen; gubben ämnade dig alltsammans; det var hans mening, då han lemnade allting i dina händer vid sin död. Stoppc du alla kontanterna i din pung och gif endast upp lagre och nigra tusende der i bouppteckningen, som dt sedan kan sid i bals arlvinge. Det fiunas ju luga viltuen! An min nädliga farbror sjelf?, Jag är på dåin sida och vill hjelpa dig. aDet finnes aannars två ojäfviga vittnen. Hvilka då, com jag får fråga? Har du begått någor dumhet? Gud och miitt samvete. Jag kan icke tala annat är sanningen. Bra, min vän! skrek hofrittsrådet 1 sann förtjus ning. Du har förlorat en far; du har förvärfvat en an nan 1 mig. j Gusben rusade upp, ryckte ned Carl ifrån pulpeten —) Se A. B. N:o 234, 236—240, 242 och 243.