Aftonbladet – 18 oktober 1851, sida 1

VERNON sr AT KRYDDKRA MHANDLARNE, : STOCKHOLMS-INTERIEUR AF KIELLMAN-GÖRANSON. iv. Hellan kulisserna. Hofrättsrådet Formelin var den förste som tog till hatten; herr Alm hviskade till honom: bror som hör till de intima, kommer väl tillbaka och tar en liten vira.n Jags tackar, jag skall först hemta det beststås sådan på dessa fördömda gator, som jag trampat i fyrratio år. Hofrirättsrådet gick, åtföljd af en verklig grosshandlare ochh en verklig baron, men titulerad kammarherre. En delikat middag, sade hofrättsrådet, och plirade snedt poå grosshandlaren; jag har knappast ätit så fint vid sjelifva Skeppsbron. Dett är alltid bra för läckermunnar, när f. d. kryddkrämare låta kalla sig för grosshandlare, de vilja göra skäl för namnet, åtminstone med staten. Min kära Alm slår på stort, svarade grosshandlaren. Håi, det brukas så litet hvarstans, man vill lefva och låta lefiva., , Sår länge det räcker, men följden af småkrämares lyx blir snaart fallissementer, och förlust för oss, som äro deras fförlagsmän. Ödmjuka tjenare, här går min väg, ödmjukkaste tjenare mina herrar.s Lööjligt folk, det der borgarfolket, den ene vill anses en smula bättre, än den andre, blott han säljer samma sirvunt i gross, som den andra säljer i minut:, sade hofrättssrådet, när grosshandlaren väl var ur sigte. Jag se ingen skillnad på såpa i strut och såpa i tunna.v Men vi vinna på täflan emellan dem, de öfverbjuda hvarandra i fina middagar; man måste medge att Stockholms firtöffliga borgerskap gjort stora framsteg både : savoir vivre och savoir faire, herr hofrättsråd!, Öddmjuka tjenare herr baron, jag viker af åt Riddar holmem, att lufta mig litet bakom hofrätten.. ,Öcdmjuka tjenare, jag går opp till kongliga slottet. ?) See A. B. N:o 234, 236—240. litet frisk luft, om BE I I I