Aftonbladet – 17 oktober 1851, sida 3

hr Schoeffler. Hundrade man, beväpnade med gevär och lansar, marscherade i teten för tåget. I arrieregardet säg man två elefanter. Martyren högbar sin kedja.; Han framgick med glädtighet, skyndade till sin triumf, under oafbrutet utdelande af brinnande välsignelser. En ofantlig folkmassa omgaf honom. Till största antalet voro dessa hedningar, intagna af en högtidlig beundran. Men der såsom annorstädes funnos äfven nägra illasinnade, som gäckade och smädade. Anländ på afrättsplatsen, knäböjde martyren, gjorde bön, kysste tre gänger krusifixet, aftog på uppmaning af bödeln sin tunik och uppvek skjortkragen utät axlarna. Bödeln band derefter hans händer på ryggen och martyren föll på knä, sägande: Gör snart er sak. Nej, sade denne, som underrättat sig om hvad hr Schoeffler sagt; jag följer signalen af gongongen och hugger icke förr än vid tredje slaget. Signalen gafs. Bödelns hand darrade. Han lät sin sabel träfta offrets hals. Men fullt var icke huf: vudet afskiljdt från kroppen, och de muskler, som ännu qvarhöllo det, mäste afskäras. I Cochinchina hafva de, som bevista de blodigå afrättningarne, för sed att skingra sig och fly ät alla häll, då afrättningen är verkställd. Denna gäng deremot, ehuru de flesta af äskädarne voro hedningar; ty få kristna finnas i Son-Tay, skyndade de alla fråm för att samla nägra droppar af det sä ädelt offrade blodet eller för att förskaffa sig nägra stycken a! martyrens kläder. Man observerade en lägre mandarin, hedning, som före afrättningen frän längt häll kastat till hr SchoefHers tötter en drägt af hvitt siden och ett stycke tyg af samma färg, i förhoppning att de skulle bekomma nägra fläckar af blodet. Martyren, som förmodade att dessa föremål voro ett tecken till deltagande, hade boprullat och lagt dem till sitt bjerta: Då den pre siderande mandarinen erfor detta, erhöll den andre bastonnad, hvilket icke hindrade honom att glad begifva sig ifrån stället med de dyrbara relikerna. De kristna hade tagit iförvar hr SchoefMers kropp? Hans hufvud kastades i floden och man hade icke lyckats återfinna det när det bref nedskrefs, hvaraf berättelsen är hemtad. (Ur P. o. I. T.) — YTTERLIGARE OM STÅLBRÄNNING I RETORTER:. I Aftonbladet N:o 226 omtalas-en engelsk uppfinning att förvandla jern i stäl, medelst att inlägga jernstänger i lysgasretorter. Att jern kan bli kolbundet på ett analogt sätt, har redan varit försökt för 42 är sedan vid Plagemans d. v. bensvärtefabrik i Södertelje. Ett !,-tums fyrkantjern inlades i eylindrarn ibland benen; efter 24 timmars bränning, uttogs de och släcktes jernet i vatten, afbröts, och befanns en dast midt uti hafva en jerntäga qvar. På samm: sätt blef en knapp af jernplät behandlad, sedan sli pad, och antog derefter den skönaste politur. Spikar tilade i form af grafstiklar, blefvo på samma sätt si härda, att de repade glas. Det bör äfven gå an, at på sådant sätt göra täljknifvar af jern; men föru böra tängerna öfverdragas med en blandning af pip lera och borax, innan de inläggas i tackjernscylin drarne ibland benen... i — EN SKÄLM AF NYTT sLåG, har nyliger blifvit gripen i Antverpen. Han gjorde små paketer som voro omsorgsfullt hoplagde och förseglade; skre adresser derå till förnäma och förmögna personer samt begaf sig dermed till deras boning och fordra de porto. Då paketerna sedan öppnades, befann deri blott några trasor, lindade om en liten sten elle; träbit. .