Aftonbladet – 16 oktober 1851, sida 3

barnet, uppträdde en okänd dam som dess sudmor och beskyddarinna. Med frikostig hand sodtgjorde hon underhållskostnaden för den! illa; och vid pjesens början se vi henne lifligt ! ntressera sig för den unga flickans framtid. Bland alla Fiorinas beundrare var det blott Julien, en liten skrifvare hos sin onkel nota, ien Dandolo, som hade vunnit hennes tycke; och så snart den goda gudmodren fick en: ning derom gaf hon genast sitt samtycke till: rieriet, och lofvade att sörja för brudens ut-! styrsel . .. i Men nu visar sig Cacanova på scenen. Casanova, den ber de hjelten i så månset kärleksäfventyr, var vid den tid, stycket: spelar, en man af stadgad ålder. Han skulle udrig tänkt på att göra lilla Fiorinas bekantskap, hade icke den förälskade Julien klädt at sig till postiljon för att få träffa sin tilledda, och i sin distraktion kört emot en visare utanför Brocolis värdshus, så att. ien person han skjutsade måste taga in: ler, medan skadan på vagnen reparerades. Vid den unge mannens lifliga beskrifning på in älskarinna känner den resande sig elekriserad; han brinner för Fiorina, han älskar, aan tillber henne... Slutligen slår han vad, tt hon inom två timmar skall stillhöra ho-. nom; och han lofvar ändå, att på den första imman endast sysselsätta sig med att äta middag! i På denna tillförsigt känner man igen Casanova, den oemotståndlige ! : Den stackars Julien, som skulle befäåsta sin plats i Fiorinas hjerta medan hans rival dine-. rade, befrämjar i stället genom sin oskicklig-; het dennes afsigter. Och tio minuter före tu ir Fiorina, som likväl älskar den dumma Julien, honom och ingen annan, i begrepp att underskrifva äktenskapskontraktet med en man, hvars namn hon icke en gång känner! Men härvid eger ett möte rum emellan Casanova och Fiorinas okända beskyddarinna. Deras sammanträffande har en för båda gan-! ska uppskakande verkan, hvaraf åskådaren emel:ertid ingenting vidare erfar än resultatet, utt något giftermål mellan Casanova och Fioina icke kan bli af. Julien är då redan borta. Jasanova blir i alla fall herre öfver den unga lickans öde, i kraft af andra hälften till: det ofvan omtalta guldmyntet, som han uppvisar. I andra akten finna vi Fiorina omgifven af böcker, blommor och musik, Den lilla värdshusflickan har blifvit en elegant dam; hon tyckte alltid om granna kläder. Ha ha ha, hvad ni ser lustig ut, hade hon sagt till Julien den gången han var klädd till postiljon. Hans förklaring att han styrt ut sig sålunda blott för att få se henne, hade hon besvarat med ett jasän, och tillagt: men vet ni, att ni ser längt ifrån bra ut i den der kostymen. Men när han sedan en vacker dag uppträder som gardesofficer anmärker den lilla oskyldiga at umformen klär honom obeskrifligt. För egen del är hon alldeles icke nöjd med sin toalett af siden och blommor i det ögonblick hon skall presenteras för sin länge okända gudmor, ! regerande storhertigens af Offenburg gemål. Julien är således gardesofficer, gudmodren storhertiginna; behöfves någon vidare redogörelse för styckets utveckling, för att läsaren skall kunna ana och taga deliFiorinas lycka? Är man bara lycklig, si behöfver man inte så noga ha reda på allting här i verlden, yttrar Casanova vid ett t:!iille; men hans vackra: pupill nöjer sig icke i :: är hon får en bum om att storhertiginnan :: hennes mor, och Casanova sjelf hennes far. j Vid det sålunda upplysta förhållandet mel-! lan denne sistnämde och Fiorina hade det visserligen varit godt om den galante äfven-; tyrarens kärleksförklaring till henne i första akten aldrig egt rum. Det låter höra sig att han förklarar sin kärlek för henne vara af en helt annan art än den han förut erfarit; det skadar icke att han talar om sin obegränsade ömhet för henne och sin längtan att skapa hennes sällhet, för hvilken han gerna ville uppoffra allt... Men härvid kastar fadren sig på knä för sin dotter; och ... Hurafskyvärdt! afbrytes han af en röst utom scenen. Detta uttryck af ovilja gäller något helt annat än det som föregår inför åskådarens ögon, men kan alltför gerna lämpas äfven på detta. Lyckligtvis får man icke tid attfästa sig vid denna lilia slipprighet; Fiorina-Jacobsons älsklighet och Brocoli-Söderbergs goda komik taga dertill för mycket uppmärksamheten i anspråk. Casanova-Almlöf är så okonstlad som öfverlägsenheten bör vara; men hvad hertiginnan fru Almlöf beträffar har man anmärkt att hennes höga rang hela tiden lyser fram, trots den slöja hon bär för ansigtet. Om NKaffehuslifvet blott ett ord för denna gång! Stycket är alldeles icke så styggt som det genom titelns alltför trogna öfversättning låter till; efter någon hyfling af dialogen och mildring i vissa uppträdens alltför bjerta kolorit skulle det bli en rätt antaglig pjes, synnerligen för en mindre teater. Intrigen är mera sammanhängande än mången sådan, och karaktererna ganska lefvande. i (Införes på begäran.) Beriktigande. I anledning at en uppgift i nägra tidningar, att socker från Carnegies fabrik skall hafva blifvit kemiskt undersökt på Teknologiska institutet och befunnits innehälla saltsyrad eler ättiksyrad Zinkn, anse sig undertecknade böra afgifva följande upplysning: Onsdagen den 8 dennes infann sig hr doktor Liedbeck i Konregl. Teknologiska institutets kemiska läroj