Aftonbladet – 16 oktober 1851, sida 3

— Till referatet i gårdagens nummer, angående stölden från arbetskarlen Kindblom, fär på begäran göras det tillägg, att den skepparen, Anders Petter Söderling, hvilken förnekade att hafva: köpt ett par yxor af tjufvarne, förer fartyg från Westervik. Östersund den 11 Okt. En för nära 530 är sedan i Tännäs kyrka begången stöld, dervid kyrkans silfver tilgreps, har i sä mätto blifvit upptäckt, att det stulna godset helt nyligen af en piga äterfunnits nedgräfdt. (J. T.) Sundsvall. Under lossning af-varor från angfartyget Berzelius vid dess ankomst, bit den 27 nästlidne Sept., under resa från Haparanda till Stockholm, anhölls af öfveruppsyningsmannen W. Th. Pagels en förseglad säck med påskrift Sundsvall, hvilken efter sedan skedd besigtning befanns innehålla diverse ostämplade varor af utländsk tillverkning, värderade till 230 rdr 32 sk. bko. AY N FÅGNBYFR FLANDSORTS-NYHETER. Gefle den 14 Oktober. Marknaden började i dag med ett mot vanligheten utmärkt herrligt väder; på spannmäl är liten tillgäng, men riklig på kött och potatis. Marknadspriserne äro följande: En t:a Hvete 18 åa 19 rdr; en d:o Ärter: 15 å 16 rdr; en d:o Rög 12: 24. a 13 rdr; en d:o Korn 9 å 10 rdr; en d:o Blandsäd 7: 24. a 8 rdr; en d:o Hafra 7: 24. å 8 rdr; en d:o Poratis 3 å 3: 24. (G.) SAT ÅA ATTA As SÖTA MEDEL MOT POTATESSJUKAN. En hr G. Hamm frän trakten af Marienburg har för preussiska regeringen tillkännagifvit ett medel mot denna sjukdom, hvilket han med framgång användt sedan 1847. Det bestär i att öfverströ de blommande potatesständen med i luften sönderfallen osläckt kalk. De fyra. första ären begagnade han denna method, så snart spär af sjukdomen visade sig genom de bekanta svarta fläckarne hos kälen; men i är, nägra dagar förut, sedan sjukdomen blifvit iakttagen på närgränsande åkrar. I förra fallet har det lyckad att hvarje gäng hämma dess framfart och i det sednare att helt och hället förekomma densamma. Ekonomikollegium i Preussen skall, vader loppet af nästa är, läta i alla provinser anställa försök öfver detta medels verksamhet. (P. T.) — KONSTATERADT DÖDSFALL. Under det fälttåg som slutades med slaget vid Waterlco, hade en engelsk öfverste, lord W..., försvunnit utan att man kunde utfundera hvart han tagit vägen. Man tog för gifvet att ban blifvit dödad, men då man icke kunde få rätt på hans lik och det förmodade dödsfallet icke i kunde konstateras, blefvo hans egendomar, till ett I värde af flera millioner, ställda under seqvester och gäfvo anledning till en serie af processer, som ön i dag icke blifvit slutade. För nägon tid sedan kom lord W...s broder till Paris och tog in i ett präktigt hotell vid ChausseedGAntin. Bland gästerna träffade han vid bordet en gammal mycket fryntlig gubbe, hvilken, i egenskap al marseljesare och gammal oflicer, trakterade sina grannar med krigshistorier i hvilka han varit hjelten. Nägra dagar derefter var vädret ruskigt och otrefligt. Ingen hade lust att gå på visit eller besöka spektakel. Man slog sig ihop till ett litet sällskap, man rökte cigarr och beslöt enhälligt att den trefliga marseljesaren skulle få ordet. Itan berättade: onDet hände sig nägra dagar före slaget vil Mont2 Saint-Jean, att jag hade skiljt mig temligen lingt I från vära avant-poster. Jag fick då se en engelsk öfverste, som stod och kikade u.cd sin lorgnette, på jen liten kulle, utan att märka det en af vära speijare lade an på honom. ,Jag tyekte ej om att en krigsman på det der säti tet skulle falla utan att få försvara sig, hejdade soli datens vapen och gick derefter fram till mannen, crI bjudande honom att vi tvä skulle släss och sälund: taga oss ett litet parti, innan hufvudslaget började Han antog anbudet och vi slogos, till dess att har nedföll badande i blod. Hvad var hans namn? utropade den resande engelsmannen ifrigt. Det vet jag icke,, svarade marseljesaren; men som jag har nägon kännedom i kirurgien, kastade jag I mig öfver honom och sökte dämpa hans blod. Han läterfick ett ögonblick sansen, gaf mig sitt ur och ade på franska: I Behåll det här, redlige fiende! Porträttet. ... Han kunde icke tala mer, utan afled kort derefter. Detta ur, inf.ll engelsmannen häftigt .... Bit: vackert fruntimmersporträtt var mäladt på inre sidan af boetten., Här är det,, sade marseljesaren; jag har alltid burit det på mig., Den resande engelsmannen igenkände sin broders guldur, besatt med diamanter, tryckte det till sina läppar och utropade: Min stackars brör! Sålunda upptäcktes det, att lord Wi... verkligen fu