TNorr eller Norden: trä (Göthe, fin 10 I Gödde eller Gödda (impf. l ell. perf. part. af Göda). 11 Gyl...fe, Gyllene fä ?). af Sedan nu namnnen blifvit förvandlade till begrepp, m äterstär endast attt, i den ordning begreppen här stå, Sv: förbinda dem genom ide-associationer; och skullelm detta enligt den ofvan angifna regeln försiggå på lär följande sätt: på Fornjoter. . . . Torntidens jot eller jätte, var enliKarl, som kunde passa till makeer ät nutidens långa Lappflicka. by Kare. . . . . . Karlen, d. ä. Arbetskarlen eller bon4 den tröskade på Logen och log. Logen vid Rankhyttan lär eller lärer, att en forntidens ädling en gänglg, handterat slagan. Logen med sin säd när eller närer Loge. . ss. arbetaren. Liog en, så grät dock en annan, när t. ex. den och den tjensten bleflsa ledig, ty död i ett hus ger brödlgi i ett annat. te . När och fjerran, pä marken och högtlib upp i skyn, finnes understundom lsv hagel eller frostkulor. äf Froste Jokul. . . Frostkulor kunna genom värme till de vatten förvandlas, likasom ocklut all snö, den gamla, den eviga ät på fjellarnes topp, säväl som den 9r nyfallna. de Snö den Gamle. Snö, den gamla, men icke den uräldgå sta (ty snötäcket är ännu qvarlm på fjellen), torde väl mängenlsa gäng blifvit upplöst af störtskurarne under Thors dånande framfart, d. ä. under Thordönen. (CT märkenr, c står som spön i Hlär. . .v ty marken, eller som strälarne i Thor stäfvan när man mjölkar kor. f t tt) IThor äkte med bockar, men icke med andra klöfdjur, säsom oxar ellere! kor. : r Gor.. .. . v . sKor hafva en allt ljusare färg, jul längre man kommer i Norr el-Ir: ler mot Norden. h Nore. . . . i Nordens jord och dess åkrar göddelli bonden aldrig sä, att de blefvo nog gödda. b Göthe. . . . ( Gödda fäkreatur äro af ett gyllener värde och kunna derföre, nästan med samma skäl som TIsracliternas guldkalf, benämnas ,gyllenee fär. Gylfe. e sc. n Af den nu amvända methoden synes, att, för inlärandet af konungalängden, ungefär lika mänga comlic binationstankar skola erfordras, som antalet är af re-ly genter, från Fornjoter allt intill Oscar I, d. v. s. mera än 100. — Ju färre antalet af dessa combinationstankar är, desto mindre blir dock att inlära, ochlk derföre har jag gjort ett försök att reducera hundra-ly talet till dussintal, på så sätt att jag bildat blott en combinationstanke för hvarje ätt. Ehuru denna, för de otaliga svärigheter som möta, ofta blir i högsta!) mätto besynnerlig, bör det dock naturligtvis blifva lättare att ordagrant lära sig en än nio meningar.lt Huru denna slags periodbyggnad, för Fornjoterska ätten, tillgär, skall här nedan jag hafva äran att visa; men innan jag det företager, torde några till saken hörande upplysningar böra meddelas. I Forntidens jätte-karlars (1 2) 3) älsklingsyrke var jagten. Deras fför visthuset förnämsta byte var Elg slägtets oxar ocih kor (8), hvilka den tiden väl voro Nordens (9) enda hulliga och feta boskap af något gyllene värde, och säledes, med andra ord, dess Gödda Gyllene fä (10 11). I brist på andra kor torde väl somlig:a af detta slag, vid nägon glädjefest vintertiden och runder då fallande Frostkulor och snö (5 6), hafva bblifvit offrade ät den gamle Thor (7). En sannolikhet celler åtminstone tänkbarhet är alltså, l;. att, af festlig gllädje, Forntidens Jättekarlar logo, när) frostkulor och snnö föllo på den Gamle Thors kor och Nordens gödda ggyllene fä; ty de visste, att, när de snöi iga korna framldeddes till offerfesten, då börjades högtidligheterna. ! Periodbyggnadden af den mot Fornjoterska ätten svarande meningen 2 är, som vi ofvan finna, redan färdig; och jag frägar: 1:0) Hvilketddera är lättare att minnas, antingen denna sammanmängande mening, sä lydande: Forntidens jättekarlar lego, när frostkulor och snöl. föllo på den gamle Thors, kor och Nordens göddal gyllene fä; eller de osammanhängande namnen: Fornjoter, Kare, Loge, Hlär, Froste Jokul, Snö den Gamle, Thor, Gor, Nore, Göthe, Gylfe? ! 2:0) Skall iclke meningen, väl och flytande inlärd, ; 1 q I 1 4 ti SK 5 HO ö ( , f 4 hafva den egenskapen, att kunna lätteligen framkalla j. namnen, just i den ordning som vederbör, enär man — att jag så må yttra mig — Ööfversätter den från det Sveco-Mnermoniska på det Historiska spräket? Jo visserligen, ty (dessa bäda spräk kunna väl betraktas såsom stamförvsandter, på grund af deras foniska likhet med hvaranndra. Antagom t. eex. att en Svensk yngling fått af sin Tyska Spräklärrare sig förelagdt, att från det Svenska på det dermed stamförvandta Tyska spräket öfversätta följande nmening: Fadren i hinmmelen har till hvar och en menniska sagt: du skahll din Guds namn icke missbruka; men menniskann blef Gud olydig. Nyläringen mmäste dä, med tanken på meningen, till en början oord för ord, söka att i minnet äterkalla de motsvarandee Tyska orden, och kan hans tankeoperationssätt ddervid svärligen bättre uttryckas i skrift än genom den Svenska meningens sammanställande med den Tyska, efter Hamiltonska methoden, d. v. s. genom en mellanradig öfversättning frän det ena språket till det andra, sälunda: .-Fadren i Himmelen har till hvar oh er... Der Vater im Himmel hat...ssses.0 Cinem sons s ss Menniska .. sagt: Jjeden der Menschen gesagt: du skall dia Guds namn icke missbrukas; odu sollst demes Gottes Namen nicht missbrauchenv; men ..: menniskan blef ... Gud olydig. aber der mensch wurde dem Gotte ungekorsam. Alltefter som lärjungen, genom förnyade repetetioner häraf, blir hemmastadd med de främmande orden, hvilka i foniskt afseende ofta likna de bekanta svenska, sllall hanock, med en allt större tankesnabbhet, kunna utbyta le Svenska orden mot de Tyska. En fullkomligt likartad tankeoperation skall äfven ega rum vid öfversättandet af den s. k. Sveco-Mnemoniska meningen på det Historiska språket; och vilja vi derföre äfven på ett likartadt sätt här nedskrilva denna öfversättning: Sveeo Mnemonmiska: Forntidens jätte karlar logo, när Historiska: Forn .... joter,Kare, Loge, Här, Sv. Mnem.: ffrost....kulor och snö föllo på den gamle, Hist.: FirosteJekul .... Snö ..... den Gamle, Sv. Mnem.: Thors kor och Nordens gödda gyllene fä. Hist.: Thor, Gor, ... Nore, Göthe Gyl... fe. !) Den gamla hednaguden Thor antages vara känd. ?) Den som, för det möjligen löjliga uti detta ut tryck, anse det opassande och förkastligt, må i sin stränga grannlagenhet gerna utbyta det mot ordet Gulckalf.. Vid läsandet af Bibliska historien har visst ingen skrattat ät detta uttryck, ehuru det ju är alldeles liktydigt med ordet Gyllene fär. 3) Jemförhuru de besiffrade orden förekomma vid de TR Po Lo sm 7 HAHA sas