Aftonbladet – 8 oktober 1851, sida 1

Et: crd om Hufvudstadens Trottoirr. Såsom kändt är har Sverges hufvuastad börjat få trottoirer, ja till och med hopp eller ett slags löfte, att, i samband med den nya gatuläggnings-planen, få sådane vid alla de större gatorna. De stackars fotgängarne hade således skäl att glädja sig åt, att våra myndigheter tänkte på dem, samt att-våra husegare unnade dem en räddning undan vagnarnes hjul och hästhofvarne, Men beklagligen visar det sig, att nyttan af denna, liksom af våra öfriga välmenta reformer, nästan alldeles tillintetgöres genom den ringa uppmärksamhet som egnas åt sättet huru de fallföljas. Vi ämna ej tala om trottoirernas beskaTenhet. Vi låta dem gerna, vara såsom de äro., med sina afsatser, sluttningar, håligheter, o.. s. v., lemnande till en hvar att i mörker och halka heldre våga sig ut på vida gatam, äm att riskera armar och ben inne på dem :eller slå ihjäl sig mot de skarpa trappkanternaa; ow s. v.; men hvad som väl synes vara temlligen påtagligt är, att, äfven sådane de äro, blitvva de utan nytta för det vandrande folket, om de blifva upplagsoch saluplatser, så atttill och med på ställen, der, till följd af korsgator eller torg-öppningar, trängseln alltid blifver större; van-draren måste afsäga sig all möjlighet till be-gagnande af den säkerhet och beqvämlighet., hvilka dock förmodligen afses med trottoiren,, samt just der han som bäst behöfde detta skydd mot fordonens ofta våldsamma framfart, nödgas begifva sig ut, midt ibland dem, för: att kunna framkomma till sitt mål. Vi förmoda, att man blott behöfver fista: vederbörandes uppmärksamhet på saken, för att polismyndigheten skall göra ett slut på detta oskick, hvilket synes endast och allenast härflyta af ett totalt förbiseende af hvarrör gator finnas och underhållas.