Aftonbladet – 7 oktober 1851, sida 2

a0eS tläfgd JdlLyREL al BMP, Ma ma, efter af löjtnant mekanikus Olsson gemen apphö t med direktionen verkställd noggrann besigtning ycko eles oskadadt samt kunde, säsom förut blifvi mång ndt, klockan tre qvart till sex eftermiddagen for! xomn a hitresan. I kerl ppgiften är lemnad till Bore, efter uppdrag, : serhe passagerarnes vägnar; jemte uttryck af tiflig er !CN 4 sla för hr öfverstlöjtnant Muncks och hans familj ill d tagande och bemödanden för beredande ät all I Efter sagerarne af all den uppmuntran under det till expOl iga obehaget, som tillgång till en ädel familjkret I avad it ätnjutande af dess varma deltagande och älsk bb: da omsorger så snart förmå bereda. Det end: Rh gande minne, säger insändaren, som de resand: dföra från denna dag, är att fartygets lika nitisk: ) omtänksamme och välvillige chef, hr Sandberg it sig så nära detta sitt första och oförvällade miss under en lång tjenstetid som ängfartygsbefälhat :e, att han insjuknat. torde rande let 4 förbi pali man styrt i tid särd — Tidningen Zephyr, utgifven i Götheborg. r, i brist af tillräckligt antal afnämare, mås ställas. Utgifvaren ernar, tid efter annan. I ersättning ät abonnenterna låta utgå 5 inga strödda blad som motsvara abonnennva nas fordran. ller — ,Landskrona Tidning, för den 30 sist). 9 spt. underrättar sina prenumeranter att de: yphör, men att de erhålla såsom ersättning yor sn andra der i staden utkommande tidninger fr Nya Korrespondenten, och säger sig hoppas. följ tt ingen skall förlora på bytet. inn — I ,Lunds Weckoblad läses: ang Den österrikiske arkivarien professor Dudik, son H. ader sommaren besökt Sveriges bibliotbeker och ltior tockholm gjort dyrbara fynd för de vigtiga histori I hct; ika han ärsysselsatt, hari dess: nedom om bh ryarande universi rligen har ban ieke här träfte ämnen, som hufvudsaklige men dröjde doc! en från Prag, Olmöt: tad me ins stäl allt kor sa arbeten, med hvi agar äfven tagit kö sts-bibliothek. ägot synnerligt i de oro föremäl för hans ned intresse vid de talrika , ch Nikolsburg, bvilka detta biblioth ionehallter oci i af svenska vapnens segerrik: de orter under trettioårig — I -Gottlands Läns Tidning läses: ne på Gottland Enär det är erfaren a fr. Myrodlingar eten, som i den esultaterna af n dlingar småningom skal ina omdömet, och enä mst af det erkända bk nofvet utaf 3 sottländska ladugard S , vande, med deraf h tfytande hjelpmedel äfven skerbrukets förbättring -— önska all tramgång ät detta storartade och högst kostsamma företag, hvar: misslyckande eller afstannande skulle icke blott fö ännen, utan ock för intill myren bo sjelfva bolagsmå ende jordbrukare, medföra större eller mindre di M rekta förluster; så är det med nöje vi nu införa neJar tic anstäende, oss meddelade intyg om odlingar vid oc! i Martebo myr, och efterhand framdeles äfven om dt andra myrodlingarne dylika faktiska upplysnpgar, om vi dertill blifva satta i tillfälle. Säsom närmaste följd af den bitintills verkställde vattenaftappningen af Martebo myr, har undertecknat kunnat, dels i sjelfva myren, ch dels ä förut af vatten besvärad ängsmark, efter förutgängen fäbackning sch torfbränning verkstäl a odling å nedan upptagni areal, och derefter erhallit följande resultat: Ar 1849 odlat 5!, tunnland (förut g ande cirk: ÅP I 1:pd sämre hö pr tunnland), hvaraf skördats 60 t:z hvete; samma mark besädad sistl. är med potates, !ofvar att lemna god äring. Ar 1850 af 13 tunnland (förut gifvande 8 å 9 lisp. starr pr tunnol.) besadade, skördat 110 tunnor hvete: 4 1 tunnland (förut gifvande cirka 9 lisp. starr) skördat 120 tunnor rofvor; samma mark, nu i är besädad, synes komma att lemna 15 tonnor korn. Ar 1831 odlat 2!, tunnland (förut gifvande 7 å starr pr tunnland), besädadt med rofvor, lofvarls god äring; 13 tunnland (förut gifvande cirka 9 lisp.l, starr pr tunnl.) besädas innevarande höst med hvete, L avaraf jag efter all anledning har att förvänta etl ika godt resultat. — 7 tunnland (förut lemnande cirka 9 lisp. starr pr tunnl.) äro ämnade att nästa är ärsäd besädas. ; tom har undertecknad med skårdiken å myett cirka 69 tonnland (förut gifvande cirka r Lvara odling efter samma mer g kan medhinna, kommer att ) lisp. 1.), ihod, i den min: ja tortgå. Detta förl e varder hä i Weskiode den 23 Sept. 1851. Olaus Swebilius, g ges m. fl. hemman. Uppgifternas riktighet är vitsordad af hr Cederblad, som biträdt vid odlingarne, och J. A. Linnt, ev granne till Skäggs hemman — Red. af Aftonbladet har emottagit flera både enskilda bref och insinda artiklar ifråga om den uti flera delar af landet inträftade klena årsvexten, deruti jemte bevekande skildringar af det elände, som hotar flera landsorter, ifriga uppmaningar bifogas, alt en del af den tillåtna bränvinsbränningsterminen måtte genom regeringens mellankomst inskrinkas. Man kan icke undertrycka en känsla afbedröfvese och bekymmer öfver det förhållande, som skulle äga rum, ifall alla dessa skildrinar vore sanna. Det ,landets blomstrande tillstånd, hvarom man så ofta hör i officiella boerittelser talas, så snart det gäller nya tilln : skott till statsbudgeten, befinnes icke vara bättre än att ett enda års sämre skörd bringar hela provinser i armod och nöd. Utan tvifvel ligger en bland de svåraste orsakerna till detta bedröfliga förhållande uti den olyckliga industri, som slagit så djupa rötter i värt land, nemligen bränvinsbränningen, hvarigenom säd öfver hela landet förbrukas till millioner tunnor. Med skäl har derföre denna industri utgjort ett bland de allvarsammaste föremål för statsmakternas och enskilda medborgares rådplögvingar. Man har med hvarjehanda reglementariska föreskrifter sökt bringa saken i en viss rigtning, utan att äga mod hvarken att taga något genomgripande steg för bränvinsprodukGonens hämmande, eller att öfverlemna den åt en naturlig och fri utveckling. Nistan vid hvarje riksdag hafva föreskrifterna i detta fal blifvit förändrade, sedan erfarenheten visa det fruktlösa af att på den beträdda banar kunna åstadkomma nagot annat än palliative. och skadliga fluktuationer i röre!sen 5). Under alla dessa förhållanden, äfven mer blicken på den bekymmersamma ställning hvari den svaga årsvexten försatt flera pro vinsers innebyggare, måste hvarje vän af fri heten i de ekonomiska förhå landena väl be tänka sig, innan han förordar en åtgärd åre ss Seringens sida, som så djupt ingriper i affärs ao iivet, com ett brinvinsförbud. Undersöke vd, JPR nemligen närmare en sådan åtgärd oc fattar sitt omdöme icke blott efter den upp rörda känslan, utan efter den opartiska prö ych ningen, så kommer man till det resultat, a lar förbud torde föga uppfylla det afsedda än