sin triumf att hafva påträffat Aftonbladet med tvetalan i afseende å revolutionen d. 15 Maj, hvarom Tiden ordade med så mycket braskande, men hvarom den tvärtystnat utan att återtaga sin beskyllning; påstår nu, att A. B. medgifvit, att det var kungen i Neapel som blef anfallen den 15 Maj 1348,. Behagar Tiden uppgifva, så mycket som möjligt utan alla falska citationer och utan slingringar, hvarest Aftonbladet medgifvit sådant? Vi vilja på förhand förklara, att hr Palmblad här äter varit framme och bedrifvit det der skamliga handtverket,, hvarom han talade.) Vi hafva här citerat icke ett enda, såsom Tiden begärt, utan många länder, der revolutionärerna låtit sig nöja med förnuftig och möjlig frihet,; men skillnaden emellan de anförda länderna har varit stor. Öfverallt hvarest regenterna hållit sina förbindelser och sålunda bevarat förtroendet, hafva förhållandena utvecklat sig lyckligt och välsignelserikt för både folken och regenterna, som i moraliskt inflytande vunmt långt mer än de förlorat 1 yttre maktfullkomlighet. Öfverallt åter, dei regenterna brutit sina löften och eder, har det sorgligaste, det mest upprörande samhällsförhållande inträdt. På ena sidan officiella mord i hela verldens åsyn, å den andra det okufliga hatets lönnmord. Öfveralli brist på förtroende, hämmad industri, vexan de pålagor, förestående statsbankrutter. Kan Tiden jäfva dessa facta? Det argaste partisinne kan ej påbörda oss att hafva hö sagt annat än rena verkligheten. Ty denn: har framträdt så klart, att den icke kan rä sonneras bort. Huru mycket skarpare skulle de ej framstå, om man ville fylla taflan mec det olyckliga Hessen, det bedragna Preussen det förtrampade Polen (hvars behandling .brännande infami det tillhör hvarje rättskaf tens man att till tidernas tider föreviga, sä ger Geijer på ett ställe) m. m.! Tidens kärnfrågav torde härmed vara tyd ligt nog besvarad, i fall den ej redan mång: gånger vore det. De spillror Tiden utur ne derlaget i striden om de Neapolitanska ange lägenheterna ännu söker rädda, genom et origtigt uttydande af Times-korresponden tens ord, vilja vi ej göra oss besvär med at frånrycka den värda tidningen, emedan denn debatt kan anses i det närmaste utagerad Vare det nog till bedömande af hr Palmblad förmåga att begripa en svensk mening-, at anföra, det hr P. anser orden: jag är full öfvertygad om att här samma id (drömmen om Italiens enhet) var å bane, betyda de samma som: jag är fullt öfvertygad om at Neapels f. d. premierminister, Poerio, va skyldig i sammansvärjningen till befordrande a Italiens enhets. — Vi fråga ännu en gång hvartill skulle ej sjelfva hr Palmblad kunn bevisas vara skyldig, ifall man så skulle ut tyda hans drömmars, och i synnerhet andr personers subjektiva öfvertygelses om dem